Både L och KD har tidigare sagt nej till att slopa betyget F, som i dag stoppar var fjärde elev från att börja gymnasiet.
Men när det i höstas blev känt att regeringens egen utredning om ett nytt betygssystem snart kommer att föreslå en ny betygsskala där F-gränsen avskaffas, svängde utbildningsminister Lotta Edholm (L), och sa till DN att hon är beredd att avskaffa den F begränsa helt och hålls.
– Det skulle ge fler elever en chans att lyckas, sa hon.
På måndagen svängde även KD in en artikel på DN Debatt.
Partiet pekar på att F-gränsen stoppar 15 procent av de svenska femtonåringar som går ut nian från att fortsätta sina studier på gymnasiets nationella program.
Det kan jämföras med endast 4-5 procent i övriga EU.
Samtidigt som svenska elever presterar bättre än snittet i internationella undersökningar som Timss.
Men de två andra Tidö-partierna, M och SD, är i dagsläget inte beredda att skriva under ett gemensamt avskaffande av hårdbetygsgränsen.
– Vi välkomnar utredningens förslag om en ny betygsskala som ger rättvisa betyg, skriver M:s skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist i ett sms till DN.
Men partiet vill ändå “se en gräns för vad som räknas som acceptabel kunskap”, fortsätter hon.
Moderaterna vill också införa nya kortare yrkeskurser på gymnasiet för elever som inte är studiemotiverade och som ligger på lägre kunskapsnivåer.
Sverigedemokraterna skriver i en kommentar att partiet välkomnar översynen av betygssystemet, men att man vill invänta utredningens förslag innan man beslutar sig för att eventuellt slopa den hårda betygsgränsen.
Det är viktigt att eleverna som går in på gymnasiet “har verkligen de förkunskaper som krävs”, “annars flyttas problemen bara tre år in i framtiden”, skriver partiets skolpolitiska talesperson Patrick Reslow till DN.
Alla oppositionspartier driva på att avskaffa F-gränsen. Socialdemokraterna tillsatte en utredning om detta under våren inför valet 2022.
Men när den nya regeringen tillträdde gav den utredningen ett tilläggsdirektiv att den inte fick lägga fram förslag om dess avskaffande.
– Men nu är det välkommet om regeringen kanske, förmodligen, svänger i frågan, säger Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund.
F-gränsen utesluter tusentals unga från att studera vidare på gymnasiet varje år, tror hon.
– Även om vi vet att gymnasiet är den utbildningsnivå som mer eller mindre krävs för att komma in på arbetsmarknaden, säger Åsa Westlund.
Den hårda gränsen gör också att elever som behöver stöd får det senare i grundskolan, tror hon.
– Det beror på att insatser för att lyfta eleverna läggs ner mot slutet, för det skulle få så stora konsekvenser annars.
Enligt Åsa Westlund innebär det att resurser flyttas från de tidiga årskurserna dit de egentligen skulle ha gjort mest nytta.
Även Centerpartiet vill ta bort den hårda betygsgränsen och inför fler nivåer för de som inte når hela vägen för att klara, skriver partiets skolpolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen i ett sms till DN.
“Idag har vi ett uselt betygssystem som utesluter elever helt i onödan”, skriver han och tillägger att uteslutningsgraden är 4-5 gånger så stor som i våra grannländer.
Miljöpartiet har drivit frågan länge att F-gränsen bör avskaffas.
– Vi välkomnar att KD vänder och går över till den ljusa sidan, så här i juletid, säger Camilla Hansén, som är partiets utbildningspolitiska talesperson.
Hon är dock tveksam till att de andra Tidö-partierna kommer att kunna enas om ett avskaffande när utredningen väl presenteras i februari.
Utredaren och nationalekonomen Magnus Henrekson har redan på förhand sagt att han kommer att föreslå en tiogradig betygsskala som ersätter de nuvarande bokstavsbetygen.
Även elever med låga betyg ska enligt förslaget kunna antas till gymnasieskolan utifrån sin samlade meritpoäng i alla ämnen och inte som i dag stoppas av en skarp betygsgräns (F) i vissa ämnen.
Läs mer:
Utbildningsministern beredde sig att avskaffa F-gränsen
Svenska skolelever blir bättre på matematik
Både L och KD har tidigare sagt nej till att slopa betyget F, som i dag stoppar var fjärde elev från att börja gymnasiet.
Men när det i höstas blev känt att regeringens egen utredning om ett nytt betygssystem snart kommer att föreslå en ny betygsskala där F-gränsen avskaffas, svängde utbildningsminister Lotta Edholm (L), och sa till DN att hon är beredd att avskaffa den F begränsa helt och hålls.
– Det skulle ge fler elever en chans att lyckas, sa hon.
På måndagen svängde även KD in en artikel på DN Debatt.
Partiet pekar på att F-gränsen stoppar 15 procent av de svenska femtonåringar som går ut nian från att fortsätta sina studier på gymnasiets nationella program.
Det kan jämföras med endast 4-5 procent i övriga EU.
Samtidigt som svenska elever presterar bättre än snittet i internationella undersökningar som Timss.
Men de två andra Tidö-partierna, M och SD, är i dagsläget inte beredda att skriva under ett gemensamt avskaffande av hårdbetygsgränsen.
– Vi välkomnar utredningens förslag om en ny betygsskala som ger rättvisa betyg, skriver M:s skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist i ett sms till DN.
Men partiet vill ändå “se en gräns för vad som räknas som acceptabel kunskap”, fortsätter hon.
Moderaterna vill också införa nya kortare yrkeskurser på gymnasiet för elever som inte är studiemotiverade och som ligger på lägre kunskapsnivåer.
Sverigedemokraterna skriver i en kommentar att partiet välkomnar översynen av betygssystemet, men att man vill invänta utredningens förslag innan man beslutar sig för att eventuellt slopa den hårda betygsgränsen.
Det är viktigt att eleverna som går in på gymnasiet “har verkligen de förkunskaper som krävs”, “annars flyttas problemen bara tre år in i framtiden”, skriver partiets skolpolitiska talesperson Patrick Reslow till DN.
Alla oppositionspartier driva på att avskaffa F-gränsen. Socialdemokraterna tillsatte en utredning om detta under våren inför valet 2022.
Men när den nya regeringen tillträdde gav den utredningen ett tilläggsdirektiv att den inte fick lägga fram förslag om dess avskaffande.
– Men nu är det välkommet om regeringen kanske, förmodligen, svänger i frågan, säger Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund.
F-gränsen utesluter tusentals unga från att studera vidare på gymnasiet varje år, tror hon.
– Även om vi vet att gymnasiet är den utbildningsnivå som mer eller mindre krävs för att komma in på arbetsmarknaden, säger Åsa Westlund.
Den hårda gränsen gör också att elever som behöver stöd får det senare i grundskolan, tror hon.
– Det beror på att insatser för att lyfta eleverna läggs ner mot slutet, för det skulle få så stora konsekvenser annars.
Enligt Åsa Westlund innebär det att resurser flyttas från de tidiga årskurserna dit de egentligen skulle ha gjort mest nytta.
Även Centerpartiet vill ta bort den hårda betygsgränsen och inför fler nivåer för de som inte når hela vägen för att klara, skriver partiets skolpolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen i ett sms till DN.
“Idag har vi ett uselt betygssystem som utesluter elever helt i onödan”, skriver han och tillägger att uteslutningsgraden är 4-5 gånger så stor som i våra grannländer.
Miljöpartiet har drivit frågan länge att F-gränsen bör avskaffas.
– Vi välkomnar att KD vänder och går över till den ljusa sidan, så här i juletid, säger Camilla Hansén, som är partiets utbildningspolitiska talesperson.
Hon är dock tveksam till att de andra Tidö-partierna kommer att kunna enas om ett avskaffande när utredningen väl presenteras i februari.
Utredaren och nationalekonomen Magnus Henrekson har redan på förhand sagt att han kommer att föreslå en tiogradig betygsskala som ersätter de nuvarande bokstavsbetygen.
Även elever med låga betyg ska enligt förslaget kunna antas till gymnasieskolan utifrån sin samlade meritpoäng i alla ämnen och inte som i dag stoppas av en skarp betygsgräns (F) i vissa ämnen.
Läs mer:
Utbildningsministern beredde sig att avskaffa F-gränsen
Svenska skolelever blir bättre på matematik
