Snart är det jul – och med det även högsäsong för presenter och viljan att hjälpa andra.
I nästan alla kriser och katastrofer väcks människors vilja att hjälpa. Det är ett engagemang som vi borde vara väldigt rädda för som visar på en känsla av medmänsklighet.
Ett problem är att det ibland är svårt att veta hur man hjälper till på rätt sätt – så att man inte välter istället.
Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.
Många gånger, i samband med stora internationella katastrofer, har jag tyvärr stått framför berg av donerade gamla kläder i blandade storlekar som ska brännas – för ingen vill ha dem. För även i en katastrof vill ingen ha begagnade underkläder. Jag har stått och försökt sortera kartong efter kartong med blandade sjukvårdsartiklar och mediciner där mycket inte gick att använda eftersom det var skrivet på ett språk okänt för mottagaren – och även för mig – på förpackningen. Det har också varit oklart om läkemedlen förvarats i rätt temperatur under transporten. Inkubatorer har haft fel elektrisk kontakt som ska användas.
Det är sällan en bra idé som individ att samla in gamla kläder, utgångna mediciner eller trasiga inkubatorer, även om det kan kännas bra för den som gör det. Ibland har faktiskt oönskade gåvor gjort en redan svår situation ännu värre.
Annons
Annons
Efter jordbävningen i Haiti 2010 skänktes massor av medicinsk utrustning, men även sådant som absolut inte behövdes. Bröstimplantat till exempel. Och Brieost. Ja, du läste rätt! En nyskapad hjälporganisation som säkert ville väl hade räknat ut att det fanns många kalorier i en liten bit Brie-ost och skickade därför flera ton ost till Haiti. Osten ruttnade snabbt i värmen på flygplatsen. Vad gör man med flera ton rutten Brie-ost mitt i en jordbävningskatastrof? Och bröstimplantaten? I och för sig gjorde de nytta eftersom en innovativ arbetsterapeut kom på att barn kunde måla sina ansikten och ha dem som leksaker.
Osten ruttnade snabbt i värmen på flygplatsen.
Det finns ett uttryck som säger att vid katastrofer kan den minsta gåvan göra stor skillnad. Det är sant när det kommer till pengar. Pengar kan användas av etablerade hjälporganisationer för att köpa det som verkligen behövs på plats, nära katastrofen. På så sätt gynnas det lokala entreprenörskapet och gåvorna kan kanske rädda ännu fler liv genom att skapa möjlighet för de drabbade att försörja sig och starta mikroföretag.
Med pengar kan organisationerna anlita experter som vet vilka regler som gäller vid katastrofer. Det handlar om former för att ta in stora mängder läkemedel över gränserna. Det behövs kompetens för att texten på medicinburkarna ska vara begriplig för mottagaren och att kylkedjorna håller hela vägen.
Med pengar kan hjälporganisationerna köpa och hålla lager av katastrofanpassade inkubatorer som har adaptrar för alla möjliga eluttag – eller som drivs av solceller. Med pengar kan organisationen snabbt anpassa verksamheten vid en ny, ännu värre katastrof på annat håll.
Annons
Annons
Forskning visar att människor som drabbats av en katastrof eller krig tyvärr ofta rapporterar att de upplevt brist på respekt. Detta är ett allvarligt problem. Människor som inte känner sig respekterade och som inte ges möjlighet att behålla sin värdighet, självbestämmande och integritet har svårare att återhämta sig väl från svåra händelser. En mycket klok vän till mig som också har arbetat i många katastrofområden runt om i världen brukade säga att till den som har allt spelar det ingen roll vad du ger. Men för den som inte har något är det oerhört viktigt att det verkligen är rätt present.
Forskning visar att människor som drabbats av en katastrof eller krig tyvärr ofta rapporterar att de upplevt brist på respekt.
Visst kan en gammal kasserad jacka i hyfsad storlek vara helt rätt för någon som fryser. Men om de som fryser istället får pengar för att köpa en egen jacka – kanske begagnad – ger vi dem inte bara möjlighet att själva välja färg och storlek på jackan utan också att kunna göra det med en värdighet som påminner om av det vardagliga livet som fanns före katastrofen. När vi frågar överlevande efter katastrofer vad de saknar mest av allt, är svaret inte medicin eller jackor, utan vardagen. Det är något tankeväckande i det, även för oss som inte har drabbats av en katastrof.
Det är en mycket god mänsklig kraft att vilja hjälpa andra, vilket ofta uttrycks och förstärks i samband med katastrofer. Och faktum är att det verkar vara hälsosamt för den som hjälper också. I forskningsstudier har vi också kunnat se att en person som upplever en känsla av bidrag också är bättre skyddad mot alla påfrestningar som en katastrof innebär.
Men – även om viljan att hjälpa i grunden är en mycket god drivkraft så måste den förenas med kunskap och respekt. Så när du funderar på julklappar i år; kom ihåg att för den som inte har något är det viktigt att det är rätt present, och det på ett bra sätt.
Karin Hugelius
► Ålder: 47 år.
► Familj: Ja.
► Från: Karlskoga, men bor i Örebro.
► Intressen: Simning och båtliv.
► Nyfiken: Drack te med kungen.