Det har nästan gått tre år sedan Ryssland började sin fullskaliga invasion av Ukraina.
Redan före kriget hade Ukraina problem med antibiotikaresistens. Det vill säga när bakterier blir resistenta mot antibiotika. Nu visar forskning att en stor del av de bakterier som orsakar sjukdomar i krigets spår inte bara är totalt resistenta. De är också extremt patogena.
– Vissa är väldigt aggressiva, säger Kristian Riesbeck, som också är professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, till DN.
Strax efter invasionen kontaktades han av den ukrainske mikrobiologen Oleksandr Nazarchuk, som ville ha hjälp med att utreda graden av antibiotikaresistens hos svårt krigsskadade och infekterade patienter som behandlades på sjukhus.
Använda prover från 141 krigsoffer (133 vuxna och åtta nyfödda barn med lunginflammation) kunde Kristian Riesbeck och hans kollegor snart se att en stor andel av proverna var resistenta mot bredspektrumantibiotika och att sex procent av alla prover var resistenta mot alla antibiotika de testade mot, eller helt resistenta.
– Infektioner orsakade av sådana bakterier är väldigt svåra eller i vissa fall helt omöjliga att behandla med det vi har i dag, säger Kristian Riesbeck.
Förutom att krig orsakar skador som leder till infektioner som kräver antibiotikabehandling, förvärrar kriget i sig också resistensproblemet.
– Krig betyder mycket tungmetaller och det har länge varit känt att miljöer med mycket tungmetaller gör bakterierna ännu mer motståndskraftiga mot antibiotika, säger Kristian Riesbeck.
Nu har forskarna gått längre och analyserat en av “krigsbakterierna” som fanns i proverna: Klebsiella pneumoniae.
– Det är en bakterie som kan orsaka många olika infektioner, som urinvägsinfektion, lunginflammation, hudinfektioner i sår och blodförgiftning (sepsis), säger Kristian Riesbeck.
Forskarna använde prover från 37 av de patienter som redan var kända för att innehålla bakterierna. Dels ville forskarna undersöka bakteriernas resistens mot antibiotika, dels deras förmåga att orsaka sjukdom (virulens). Resultatet, som nyligen presenterades i Journal of Infectionvisade att en fjärdedel av bakterierna var resistenta mot alla kommersiellt tillgängliga antibiotika.
– Många var också extremt virulenta. I många fall förlorar resistenta bakterier sin förmåga att infektera och orsaka sjukdomar eftersom all energi går åt på att vara resistenta mot antibiotika. Men dessa bakterier från Ukraina är utrustade med gener som gör dem både resistent och smittsamt, vilket vi egentligen inte förväntade oss att se.
Kristian Riesbeck beskriver resultatet som “läskigt”.
– Det är vad som händer när infrastrukturen i ett sjukvårdssystem kollapsar.
Det har nästan gått tre år sedan Ryssland började sin fullskaliga invasion av Ukraina.
Redan före kriget hade Ukraina problem med antibiotikaresistens. Det vill säga när bakterier blir resistenta mot antibiotika. Nu visar forskning att en stor del av de bakterier som orsakar sjukdomar i krigets spår inte bara är totalt resistenta. De är också extremt patogena.
– Vissa är väldigt aggressiva, säger Kristian Riesbeck, som också är professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, till DN.
Strax efter invasionen kontaktades han av den ukrainske mikrobiologen Oleksandr Nazarchuk, som ville ha hjälp med att utreda graden av antibiotikaresistens hos svårt krigsskadade och infekterade patienter som behandlades på sjukhus.
Använda prover från 141 krigsoffer (133 vuxna och åtta nyfödda barn med lunginflammation) kunde Kristian Riesbeck och hans kollegor snart se att en stor andel av proverna var resistenta mot bredspektrumantibiotika och att sex procent av alla prover var resistenta mot alla antibiotika de testade mot, eller helt resistenta.
– Infektioner orsakade av sådana bakterier är väldigt svåra eller i vissa fall helt omöjliga att behandla med det vi har i dag, säger Kristian Riesbeck.
Förutom att krig orsakar skador som leder till infektioner som kräver antibiotikabehandling, förvärrar kriget i sig också resistensproblemet.
– Krig betyder mycket tungmetaller och det har länge varit känt att miljöer med mycket tungmetaller gör bakterierna ännu mer motståndskraftiga mot antibiotika, säger Kristian Riesbeck.
Nu har forskarna gått längre och analyserat en av “krigsbakterierna” som fanns i proverna: Klebsiella pneumoniae.
– Det är en bakterie som kan orsaka många olika infektioner, som urinvägsinfektion, lunginflammation, hudinfektioner i sår och blodförgiftning (sepsis), säger Kristian Riesbeck.
Forskarna använde prover från 37 av de patienter som redan var kända för att innehålla bakterierna. Dels ville forskarna undersöka bakteriernas resistens mot antibiotika, dels deras förmåga att orsaka sjukdom (virulens). Resultatet, som nyligen presenterades i Journal of Infectionvisade att en fjärdedel av bakterierna var resistenta mot alla kommersiellt tillgängliga antibiotika.
– Många var också extremt virulenta. I många fall förlorar resistenta bakterier sin förmåga att infektera och orsaka sjukdomar eftersom all energi går åt på att vara resistenta mot antibiotika. Men dessa bakterier från Ukraina är utrustade med gener som gör dem både resistent och smittsamt, vilket vi egentligen inte förväntade oss att se.
Kristian Riesbeck beskriver resultatet som “läskigt”.
– Det är vad som händer när infrastrukturen i ett sjukvårdssystem kollapsar.
