Trumps tullar slår hårdast mot USA

Tullar kostar. De kostar i form av sämre ekonomi och förlorade jobb.

När George W Bush var USA:s president 2002 införde han tullar på stålimport från EU. Syftet var att ge den amerikanska stålindustrin tre års respit för att klara en omstrukturering av branschen.

När frihandelsorganisationen WTO slog fast att tullarna bröt mot reglerna drog Bush tillbaka dem. Men tullarna hade redan orsakat skada. En uppmärksammad analys av två amerikanska ekonomer drog slutsatsen att USA hade förlorat nästan 200 000 jobb på dem.

Trots detta historiska exempel Trump hotar med drakoniska tullar när han svurs in som president i januari.

Den senaste utvecklingen var att han på sin första dag som president i januari kommer att införa en tull på 25 procent på all import från Mexiko och Kanada och ytterligare tio procentenheter på import från Kina.

För Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och expert på internationell handel, är beslutet obegripligt.

– Det kommer att kosta amerikanerna mycket genom att göra importen dyrare. Man kan se det som en beskattning av inhemska konsumenter och dels en beskattning av utländska producenter, säger han.

Så om han inför dessa tullar skulle det i första hand drabba amerikanska konsumenter?

– Ja, och amerikansk industri. De har trots allt en värdekedja som omfattar hela Nordamerika. Vissa saker tillverkas i Mexiko, andra i Kanada och ytterligare andra i USA.

– Om man tvingar företagen att flytta tillbaka till USA genom tullar kommer det att öka företagens kostnader ganska mycket. Och de kommer att bli mindre konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

USA:s fyra De viktigaste handelspartnerna är i fallande ordning: Mexiko, Kanada, Kina och EU. Trump hotar med andra ord att allvarligt skada handeln med landets tre viktigaste partners (det är osäkert hur höga tullar han vill införa mot EU).

Det är detta som får Forslid att tala om “självskadebeteende” i synnerhet när det gäller tullarna mot Mexiko och Kanada, som USA har ett frihandelsavtal med.

– Det är som om EU skulle införa tullar mellan medlemsländerna – det skulle vara enormt destruktivt, säger han.

– Jag undrar om han verkligen kommer att göra det, tillägger han.

Men professor Dag Blanck, chef för Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är övertygad om att Trump verkligen kommer att genomföra hotet.

– Ja, jag tror att han kommer att genomföra det.

Även om det i första hand kommer att skada den amerikanska ekonomin?

– Han tror inte det!

– Det här är en så viktig del av hans agenda, både ekonomiskt och politiskt. USA ska inte bli lurad av andra länder. Hela utgångspunkten för honom är att sätta USA först, säger Blanck.

Trump tycker inte det snarare på frihandel. Han ser det som ett nollsummespel – vinner en part så förlorar en annan.

– Det kommer säkert att bli protester, men Trump är nu så stark att han kan komma ut hårt på alla fronter. Han har bestämt sig och han har lojala ministrar och medarbetare, tillägger Blanck.

Handelshögskolan har nyligen publicerat en analys av vad ett tidigare tullförslag från Donald Trump skulle innebära. Det handlar då om tullar på 60 procent mot Kina och 10–20 procent mot resten av världen.

För svensk del skulle exporten till USA minska med cirka 16 procent. Tullarna skulle drabba bilindustrin hårdast, som står för nästan en tredjedel av den totala exporten till USA.

Men för den sammantagna svenska utrikeshandeln kommer tullarna inte att slå särskilt hårt.

– Det blir ganska små totala handelsreduktioner. Importen minskar med knappt 1 procent och exporten med runt 0,5 procent, säger Kommerskollegiums chefsekonom Patrick Tingvall.

För Sveriges relevant betyder det att handeln inom EU:s inre marknad blir allt viktigare. det kommer att öka.

– Inte jättemycket, men med några procentenheter, spår Tingvall.

Och det råder ingen tvekan med Tingvall vilket land som kommer att drabbas hårdast.

– Det land för vilket export och import påverkas mest negativt är USA självt. USA:s totala export skulle minska med cirka 14 procent och importen med cirka 9 procent, säger han.

– För Kina skulle det innebära en exportminskning på cirka 6 procent och en importminskning på 3,5–4 procent, tillägger han.

Den amerikanska den sektor som påverkas mest av tullarna är industrin.

– Det är stålindustrin, fordonsindustrin – det vill säga den klassiska industrin som Trump tänker skydda med tullarna, säger Tingvall.

Rapporten förutsätter att det inte blir några repressalier, det vill säga att de drabbade länderna kommer att svara med samma mynt. Därför menar Tingvall att effekterna i analysen ska ses som ett “golv”.

– De verkliga effekterna blir sannolikt värre. Kina har tagit del av tullhotet och sagt att de är beredda att kämpa hårt, säger han.

Skulle en regelbundna handelskrig utkämpas mellan USA och Kina, dock kan det finnas en part som delvis gynnas – EU. Men då handlar det om att EU inte är i “rampljuset” som Tingvall uttrycker det; att EU inte dras in i förödande tullstrider.

– Om man håller huvudet kallt och inte reagerar med alltför aggressiva handelspolitiska åtgärder kommer EU att bli en mer intressant handelspartner för USA – och även för Kina, relativt Kina, tror han.

– Om dessa parter inte kan handla med varandra kan de åtminstone handla med EU, tillägger han.