Allt fler unga mellan 15-17 år åtalas för grova brott som skottlossning och explosioner. Men för många stannar påföljden vid sluten ungdomsvård där maxtiden är fyra år.
Regeringen och SD har meddelat att de vill se hårdare straff för unga och i somras presenterade utredaren Gunnel Lindberg ett förslag.
Hon föreslår att dagens straffrabatt för 15-17-åringar sänks kraftigt (se faktaruta). Det kan innebära betydligt längre straff för till exempel mord när ungdomsfängelser införs.
För 18–20-åringar ska straffrabatten avskaffas helt.
Polisen har inga invändningar mot förslaget, enligt remissvaret till regeringen.
Men åklagarmyndigheten är kritisk.
Dels slår man fast att effekten av förslagen blir “betydligt skärpta reaktioner” mot unga kriminella.
“Om det finns tillräckliga skäl för en sådan förändring kan diskuteras”, skriver myndigheten.
Dels varnar man för att systemet kan vara svårt att tillämpa och ifrågasätter hela utformningen av hur straffrabatten ska fungera.
“Åklagarmyndigheten rekommenderar att en annan lagteknisk lösning övervägs”, står det i remissvaret.
Flera större myndigheter ogillar helt förslaget om sänkt straffrabatt för 15-17-åringar, däribland Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen.
Brå menar att hårdare straff för unga kan göra mer skada än nytta när det gäller att förhindra att unga begår fler brott i framtiden.
“En drastisk påföljd kan ha en stigmatiserande effekt, förstärka utanförskapet och bekräfta en kriminell identitet”, skriver Socialstyrelsen.
En återkommande kritik är att frågan om unga och skärpta straff berörs i flera olika utredningar och att det är svårt att se vad det får för konsekvenser i slutändan.
Åklagarmyndigheten framhåller att ett samlat grepp om frågorna behöver tas.
“En noggrann behandling kommer att krävas under den fortsatta förberedelsen så att ett genomtänkt system för unga lagöverträdare kan uppnås”, skriver de.
Även utredarens förslag får visst stöd. Brottsoffercentralen, Göta hovrätt och Länsstyrelsen i Västerbotten hör till dem som uttrycker sig mer positivt.
Tanken är att lagändringarna ska träda i kraft sommaren 2026. I januari ska utredaren presentera sitt slutbetänkande som även ska innehålla frågan om sänkning av straffrättslig ålder från dagens 15 år.