Dessa krav på det nya ledarskapet i Damaskus ställdes i fredags av den turkiske utrikesministern i en intervju med nyhetskanalen NTV.
Fidan, en av president Recep Tayyip Erdogans närmaste rådgivare, sa att “först och främst måste alla kurder som inte är syriska medborgare lämna Syrien” – det vill säga turkiska kurder med anknytning till den terrorstämplade PKK. Enligt Turkiet är PKK och YPG i huvudsak samma organisation. Men han kräver också att ledande syriska kurder ska deporteras från Syrien.
Den YPG-ledda kurderna de facto-staten, “Rojava”, i det nordöstra hörnet av Syrien, har ingen anledning att existera, menar Fidan, nu när Syrien måste återhämta sig och sträva efter nationell enhet. I synnerhet, enligt Fidan, eftersom de flesta syriska oljefälten ligger i kurdkontrollerade områden.
Tanken att den nya syriska ledningen, som inte har stora militära styrkor till sitt förfogande, skulle lämna sina angelägna uppgifter i Damaskus och ge sig ut på fältet mot kurderna i norr, är inte realistisk. Men Ankara är desto mer angelägen om att den revolutionära ledaren Ahmed al-Sharaa förstår vad Turkiet förväntar sig.
Samtidigt som Hakan Fidan publicerade texten i tv gjorde en annan av Erdogans närmaste, chefen för MITs underrättelsetjänst Ibrahim Kalin, en snabbvisit i Damaskus. Han kördes runt i en bil av Ahmed al-Sharaa och ledde bön i Ummayad-moskén.
Att den turkiska ledningen tar in så lite, och så snart, mot sina syriska skyddslingar, panik, tror Turkietexperten Halil Karaveli:
– Aldrig tidigare har det officiella Turkiet uttalat sig så skarpt och hotfullt om YPG. Att det är den försiktige Hakan Fidan som gör det vittnar om oron i Ankara. Det finns en rädsla för att USA och Israel kommer att stödja kurderna och att Turkiet inte kommer att få njuta av frukterna av sitt stöd till rebellerna.
Den YPG-dominerade SDF-milisen knuffades häromdagen öster om Eufratfloden av turkiskt sponsrade miliser. Enligt obekräftade rykten föregicks detta av ett tyst avtal där Ankara lovade Washington att inte fortsätta österut.
Mycket tyder på att Turkiets febril verksamhet riktas också mot Donald Trump. Under sin sista mandatperiod i Vita huset visade Trump likgiltighet mot de syriska kurderna, som spelade en stor roll i Natos kampanj mot IS 2014-15. Trump hade inga invändningar när Turkiet invaderade delar av norra Syrien och han gav order om att dra tillbaka amerikanska styrkor från området. Först efter en desperat övertalningskampanj från sina närmaste rådgivare lät Trump 900 amerikanska soldater stanna kvar i landet.
De syriska kurdernas styre hotar inte Turkiet. Det turkiska motståndet mot Rojava är ideologiskt och psykologiskt: de är angelägna om att blotta kunskapen om ett autonomt kurdiskt område på andra sidan gränsen skulle reta kurderna i Turkiet och radikalisera dem.
Fakta.YPG spelade en ledande roll när IS besegrades
YPG är en kurdisk socialistisk rörelse som kontrollerar stora delar av nordöstra Syrien – det så kallade Rojava, som i praktiken är en kurdisk stat.
YPG har band till den terroristklassade turkiska PKK, men YPG förnekar turkiska anklagelser om att YPG och PKK är samma rörelse.
YPG spelade en stor roll i nederlaget för terrororganisationen IS under slaget vid Kobane 2014 – en strid där Turkiet valde att inte delta.
I november 2022 tog Sverige avstånd från YPG i hopp om att detta skulle blidka Turkiet och öppna det för NATO-medlemskap.
