Den som lever i krig måste hitta en balans mellan att reagera på fara och att inte uppslukas av rädsla. Det är en läxa som ukrainare tvingas lära sig om och om igen.
Öppna bilden i helskärmsläge Bild: Ole Berg-Rusten
Torsdagen den 21 november föll den första snön här i Kiev, och ganska mycket. Staden drabbades av trafikstockningar utöver det vanliga. November är en speciell tid vad gäller vädret i Ukraina, där skillnaden mellan klimatzonerna är tydligt synlig. Som nu. Medan Kiev, Charkiv och andra platser i norr och nordost har snörika vintrar, är det motsvarigheten till svensk högsommar nere vid Svarta havet. Väderprognosen lovar 26 grader i Odessa till helgen.
Men samtidigt som man i Sverige ser fram emot en vit jul, hoppas ukrainarna på en mild vinter i hela landet, gärna som förra året men gärna så varm som möjligt. De högre temperaturerna skulle minska belastningen på el- och värmesystemet medan lerskredet skulle bromsa de framryckande ryska trupperna i öster.
Annons
Ryssarnas framfart är visserligen helt annorlunda än det som finns i alla försvarsmaktens manualer. Kriget har förbrukat mycket resurser och drönarna har förändrat förutsättningarna. Det är mer krypande infanteri än stora mekaniserade överfall. Men väglaget har fortfarande stor inverkan på truppers rörlighet och logistik.
Annons
Onsdagen den 20 november var också en märklig dag i Kiev. Den som i likhet med undertecknad var inskränkt till ett koncentrerat skrivarjobb, utan mycket surfande på nätet, märkte inget särskilt. Många av dem som följde nyhetsrapporteringen var dock exalterade. USA stängde tillfälligt sin ambassad på grund av den ökade risken för en massiv rysk missilattack mot huvudstaden. Amerikanska medborgare uppmanades att vara särskilt vaksamma och följa instruktionerna från de ukrainska myndigheterna. Det gjorde åtminstone Spanien, Italien och Grekland.
Den amerikanska ambassaden återupptog visserligen sin verksamhet på onsdagseftermiddagen, men många i Ukraina och på andra håll i världen hann bli rejält stressade. De ukrainska sociala medierna var fyllda av diskussioner om att något mycket allvarligt skulle hända vid ett eller annat tillfälle.
Inget extraordinärt hände, och president Volodymyr Zelenskyy betonade i sitt kvällstal vikten av att ukrainare är vaksamma, söker skydd vid flyganfall, men samtidigt inte påverkas av och bidrar till panik. Detta är onekligen en läxa som även ett land som har upplevt nästan tre år av fullskaligt krig tvingas lära sig om och om igen: Du är bara härdad till en viss nivå. Rädslan försvinner inte. Det ger utrymme för informationspåverkan där budskap och hotbilder kan planteras och få sitt eget liv.
Annons
Annons
Därmed inte sagt att hotet som amerikanerna reagerade på inte var verkligt. Men samtidigt är det viktigt som myndigheter och individer att hitta beteendemönster som inte förvärrar den skada som fienden försöker orsaka. Psykologisk misshandel av ukrainarna är precis vad Ryssland ständigt ägnar sig åt.
Under tiden har ukrainarna använt sitt nyvunna tillstånd att slå till med västerländska vapen längre in i Ryssland. De senaste dagarna har ryska mål attackerats med både amerikanska markbaserade ballistiska missiler och brittisk-franska flygburna kryssningsmissiler. Dessa nya möjligheter är inte Ukrainas silverkula i kriget, men de ger Ukraina större manöverutrymme.
Inför olika ryska hot om förödande vedergällningsåtgärder kan ukrainarna bara bita ihop och fortsätta. “Keep calm and continue on” som britterna sa 1939.
