Unikt mattelyft för svenska elever – hufvudstadsbladet

Efter en rad internationella mätningar som pekade på att kunskapsresultat går åt fel håll, eller bara står stilla, visar Timss 2023 att både fjärde- och åttondeklassare presterar betydligt bättre i matematik än i 2019 års mätning.

Åttondeklassarna har inte haft bättre resultat på hela 2000-talet och fjärdeklassarna, som inte varit med så länge, får sitt högsta betyg än.

Åttondeklassarna ligger alltså över EU/OECD-snittet och fjärdeklassarna i genomsnitt efter att ha legat under föregående Timss. De svenska åttondeklassarna är nu bland de tio bästa länderna. Detta kan förklaras med att Sverige är nästan ensamt om att visa en klart positiv utveckling sedan förra mätningen.

Bäst är återigen Singapore, följt av Taiwan och Sydkorea.

Inom naturvetenskap är resultaten oförändrade för de svenska eleverna jämfört med Timss 2019, och Sverige ligger fortfarande över EU/OECD-snittet. Bäst även där är Singapore.

Matematikresultaten är överraskande eftersom ämnet inte är den svenska skolans stöttepelare. Skolverkets statistik visar att många av de som inte har behörighet till gymnasiet har underkänts i framför allt matematik. Och i den senaste Pisa-bedömningen rasade matteresultaten. Då lyftes pandemin som en bidragande orsak.

Timss ger inga förklaringar till det svenska mattelyftet men visar en intressant detalj: Det är främst killarna som förbättrat resultaten. Framför allt i fyran men även i åttan har killarna betydligt högre poäng än tjejerna.

Timss visar också att det framför allt är de duktigaste eleverna i årskurs 8 som har förbättrat sina matteresultat. Det redan breda intervallet mellan lägsta och högsta poäng har därmed ökat.

Uppdelat på olika kunskapsnivåer kan man se att grupperna på hög eller avancerad nivå har vuxit, medan grupperna på låg eller under låg nivå inte har krympt i samma utsträckning. Tre av tio åttondeklassare ligger på låg eller under låg nivå.

Timss visar också att det fortfarande är elever från välutbildade, gynnade hemsituationer som klarar sig bäst. Svenska skolor har inte blivit bättre på att kompensera elevernas olika sociala bakgrund. Bland åttondeklassarna skiljer det nästan 100 poäng i matematik, beroende på bakgrund. Det motsvarar flera skolår av kunskapsinhämtning.