Regeringen föreslår en förlängd preskriptionstid för ett antal grova brott. Det är viktigt att stärka brottsoffers möjlighet till upprättelse.
Det här är ett yttrande.Åsikterna som uttrycks är författarens egna.
Regeringen gör ytterligare framsteg på rättsområdet. I december presenterades en proposition om förändringar av preskriptionstid som föreslås träda i kraft redan den första april nästa år.
Regeringens egen beskrivning av förslagen är att de inför en modernare lagstiftning för preskription, bättre anpassad till de möjligheter som modern teknik som DNA ger att utreda brott och lagföra gärningsmän även långt efter att den olagliga gärningen har begåtts. Det ligger dessutom i linje med det synsätt som styr den omstrukturering av kriminalpolitiken som pågår, främst med stöd av regeringspartierna M, KD och L, deras stödparti SD och oppositionsledaren S.
Det handlar om ett förslag som Socialdemokraterna var för och tog initiativ till att utreda i regering, som nu går mot sitt slut under regeringen Tidö. Det finns alltså en tydlig överenskommelse mellan blocken om nödvändigheten av att göra förändringar.
Annons
Annons
Konkret innebär den nya ordningen att brott med livstidsstraff på straffskalan är undantagna från preskription. Något som redan gäller mycket grova brott som mord, förutsatt att gärningsmannen då var 18 år gammal och länge såg Palmmordet ut att vara drivkraften för en förlängd tidsram. Dessutom höjs preskriptionstiden även för andra grova brott, utan livstidsstraff på straffskalan.
Förlängda preskriptionstider ska inte bara ses som ett sätt att åtala fler brottslingar. Det handlar också om offers och anhörigas möjlighet till upprättelse. Det får inte glömmas. Möjligheten till upprättelse är en dörr som stängs när brott preskriberas. I de fall där DNA-bevis i framtiden kan leda till en gärningsman är det rimligt att lämna den dörren på glänt – särskilt när det handlar om brott som ofta är djupt förödmjukande och traumatiska för offret. Att gärningsmannen kan gå fri, inte i brist på bevis utan på grund av tiden som gått, kan upplevas som en ytterligare kränkning.
En annan föreslagen lagändring är att utdömda fängelsestraff inte längre preskriberas. Vilket gör att det inte ska löna sig att hålla sig borta från rättvisan och försöka fly undan straff.
Till skillnad från några av de motstridiga förslag som kommit ut från Justitiedepartementet de senaste åren är förslagen om preskriptionsändringar generellt sett väl avvägda och genomtänkta. Den främsta invändningen är, som så ofta, bristen på fängelseplatser, vilket utgör en rejäl utmaning när fler ska åtalas och straffas under lång tid.
Annons
Annons
Det är också värt att notera att för brotten grov fridskränkning och hedersförtryck mot minderåriga offer måste preskriptionstiden börja räknas först från det att offret har fyllt arton och blivit vuxen – och därmed mindre beroende av sin familj, och förhoppningsvis i bättre läge att rapportera. Riksdagen uppmanade regeringen att göra den förändringen redan 2022, i samband med omröstningen om att göra hedersförtryck till en separat brottsrubricering. Att det nu genomförs kommer att vara ytterligare ett steg mot en robust lagstiftning för att bekämpa hedersvåld. Det har tagit orimligt lång tid att få detta på plats. Men bättre sent än aldrig. Rättning har inget bäst före-datum.
