Ursula von der Leyens sms till Pfizer kan fällas i domstol

“Så här gick det till när EU slöt en vaccinuppgörelse med Pfizer med hjälp av textmeddelanden och samtal” löd rubriken på en artikel i New York Timesi april 2021.

Den amerikanska tidningen rapporterade att EU just har slutit ett avtal med Pfizer om flera miljoner doser vaccin. Läkemedelsbolagets vd, greken Albert Bourla, sa att han förhandlade direkt med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på mobiltelefonen.

Sedan, våren 2021, skördade coronaviruset fortfarande otaliga offer i Europa och världen. Samhällen stängdes av för att minska smittspridningen – och ekonomin fick stryk. Att skaffa vaccin och snabbt få ut dem hade blivit högsta prioritet.

I Europa hade EU-kommissionen har tagit på sig ledartröjan. EU både köpte och distribuerade vaccinet gemensamt, istället för de 27 EU-länderna var för sig – något som skulle ta längre tid. Genom att EU lade förbeställningar och pengar på bordet kunde läkemedelsbolagen också utveckla nya vaccin snabbare – och sälja till volymrabatt.

Tempot och priset var en viktig anledning till EU-samordningen. En annan var sammanhållningen i Europa. I Bryssel var man orolig för att det skulle bli en kamp mellan EU-länderna om vaccinet. Om de rikaste och största länderna fick förtur i kön till läkemedelsföretagen och hinner vaccinera sin befolkning, samtidigt som människor fortsatte att dö i fattigare och mindre EU-länder, skulle samarbetet spricka, gick tanken.

“Jag är rörd över att se de första covid-vaccinerna skickas ut till alla EU-länder samtidigt.” skrev Ursula von der Leyen på plattform X, när vaccinationen började strax efter julen 2020.

Ett halvår senare nåddes milstolpen att 70 procent av alla vuxna i EU hade fått minst en dos. Ursula von der Leyen fick beröm för sitt beslutsamma agerande.

Tillbaka till New York Times artikel, våren 2021. På andra sidan Atlanten lästes den med intresse av Alexander Fanta, en österrikisk undersökande journalist på den tyska techtidningen Netzpolitik.

I takt med att mobiltelefoner används mer och mer på jobbet har politikers och tjänstemäns chatt blivit intressant för journalister. I flera länder har sådana samtal stämts och domstolar har övervägt om det är allmänna handlingar eller inte.

Den österrikiske journalisten hade tidigare försökt få ut sms relaterade till andra EU-beslut, men fick blankt nej av EU-kommissionen.

– Varje gång sådana handlingar begärdes ut svarade de att det inte fanns några. Men med artikeln i New York Times stod det klart att det faktiskt var det existerade SMS, säger Alexander Fanta till DN.

Han begärde ut Pfizer-meddelandena vägrades och vände sig sedan till EU:s ombudsman, som granskade ärendet och levererade saftig kritik till EU-kommissionen.

EU-ombudsmannens beslut är inte bindande. Å andra sidan är det EG-domstolens domar. New York Times ställde därför EU-kommissionen inför EU-domstolen.

Den 15 november i år förhördes slutligen kommissionens tjänstemän av 15 domare vid EG-domstolen i Luxemburg. Nu erkände de att det verkligen hade förekommit sms mellan von der Leyen och Pfizers vd, men hävdade att innehållet var oviktigt – de gällde bara planering. Och de hade inte hittat sms:et i sina arkiv, sa de.

– Domarna tog fasta på att kommissionens tjänstemän säger att sms:en inte innehåller något väsentligt, samtidigt som de medger att de inte ens har sett innehållet, säger Alexander Fanta, som var på plats under rättegången.

– En av domarna kallade kommissionens hantering “bisarr”, säger han.

Om textmeddelandet hade innehöll något av betydelse skulle de per definition vara dokument. Och alla dokument som upprättas i EU-institutionerna ska arkiveras och kan sedan sekretesstestas om någon begär det.

– Fallet väcker en mycket viktig fråga: kan tjänstemän undvika offentlig granskning genom att kommunicera via SMS? sa New York Times advokat Bondine Kloostra, rapporterar Brysseltider.

Domen väntas någon gång i vår. Alexander Fanta är övertygad om att EU-domstolen kommer att gå på journalisternas linje och fördöma EU-kommissionen.

De saknade sms:en kommer aldrig att se dagens ljus – de har förmodligen raderats för länge sedan. Men en fällande dom kommer att vara skadlig för EU-institutionerna. Nästa gång en journalist begär sms- eller chattmeddelanden som rör EU-beslut blir det svårare att säga blankt nej.

Framgången med att snabbt få vaccin till EU-medborgare är en del av Ursula von der Leyens politiska arv. Men hon är också ihågkommen för att ha hindrat samma medborgare från att se över hur deras skattepengar användes under coronapandemin.

Läs mer:

Därför hamnade Sverige och EU på efterkälken i vaccinkampen