Ett par veckor efter vapenvilan börjar människor i norra Israel återvända hem för att kartlägga skadorna, men få vågar flytta tillbaka.
Hizbollahs raketer har skadat omkring 3 000 hus.
– Vi vågar inte flytta hem med barnen än, vapenvilan är för bräcklig, säger Achi Nathan i resterna av sitt hus i staden Kiryat Shmona.
Huset på Shimoni-gatan är utbränt. Balkar har kollapsat, golvet är täckt av glassplitter och sotiga bråte, särskilt i barnrummet på andra våningen, som träffades av splitter från en Hizbollah-raket.
Andra hus verkar oskadda i det prydliga bostadsområdet i den israeliska staden Kiryat Shmona, bara två kilometer från gränsen till Libanon. Det är öde, de boende har evakuerats – och de små trädgårdarna bär tydliga tecken på att ingen har tagit hand om dem på mer än ett år.
Artikeln i korthet
Efter mer än ett år av Hizbollahs raketattacker vågar de flesta israeler vid gränsen till Libanon inte flytta hem – trots vapenvila.
Folk återvänder till gränssamhällena för att kontrollera skadorna, men vänta.
– Vi litar inte på vapenvilan, det är ett spänt lugn nu, säger Achi Nathan, 35, i gränsstaden Kiryat Shmona.
“Våga inte ta hem barnen”
– Vi litar inte på vapenvilan, det är ett spänt lugn nu. Vi vågar inte ta hem barnen. Det här är deras rum, säger Achi Nathan, 35, musiker och ungdomsledare och pekar på förödelsen i barnrummet.
– Min syster vill inte flytta tillbaka med sina tre barn än. Men familjen är splittrad, vi har enorma diskussioner och bråk. Jag är tillbaka, mamma vill åka hem igen, men andra säger att det är alldeles för tidigt, säger han.
Deras hus är ett av 300 skadade när den terroristmärkta Iran-stödda gruppen Hizbollah avfyrade tusentals raketer mot Kiryat Shmona under mer än ett år av krig – fram till vapenvilan den 27 november.
Achi Nathan är i uniform eftersom han är medlem i stadens räddningsstyrka, den väpnade gruppen som är planerad att slå till först i en attack och slå tillbaka angripare tills armén dyker upp. Han kallas dit som en del av sin militära reservtjänst.
Han säger till hufvudstadsbladet och andra medier att han bor på nedervåningen medan hans syster och hennes tre barn – som är 6, 5 och 2 år – bor på övervåningen där skadorna är värst. De evakuerades för mer än ett år sedan till Tel Aviv.
“Några raketer smet igenom”
– Vårt missilförsvar, Iron Dome, tar hand om nästan alla raketer. Men den dagen sköt Hizbollah så många människor att några smet igenom, det är därför vårt hus ser ut så här. Vapenvilan är ett felaktigt beslut, man kan inte lita på terrorister, säger Achi Nathan.
Med sina 24 000 invånare är Kiryat Shmona den största israeliska staden nära den libanesiska gränsen. De evakuerades den 20 oktober förra året till platser över hela Israel. Detta sedan Hizbollah började skjuta raketer mot norra Israel – för att visa sitt stöd för sina allierade i palestinska Hamas, vars massakrer i gränsbyar i södra Israel den 7 oktober förra året utlöste Gazakriget.
Sprinzak Street i staden kantas av äldre trevåningsbyggnader. Även där lyckades en raket ta sig igenom försvarssystemet. Ett hus med 16 lägenheter är totalförstört av raketen som träffade och startade en brand. Du kan fortfarande känna lukten av röken efter mer än fyra månader.
– Vi har haft några incidenter efter vapenvilan. Många människor återvänder till sina hem för första gången. Men det är bara att titta och kolla efter skador. Det tar lång tid innan de flyttar hem, säger Yotam Degani, 37, chef för kommunens utvecklingsavdelning.
– Jag är själv sliten. Mitt hjärta säger ja till att flytta hem, min hjärna säger nej, inte än. Vi avvaktar och ser om vapenvilan håller, säger han.
Kontrollerad explosion
Yotam Degani berättar att han jobbar i staden några dagar i veckan. Sedan sover han i ett härbärge. Men hans fru och deras två barn, som är 2,5 år och sex månader gamla, är kvar i Afula, tio mil söder om där de evakuerades.
När han pratar hörs ett dämpat mullrande i fjärran. Men det är inte ett brott mot vapenvilan utan en kontrollerad explosion. Den israeliska armén spränger en Hizbollah-raket som inte detonerade.
Tio minuter med bil från Kiryat Shmona ligger byn Dafna, ännu närmare den libanesiska gränsen. Det är en kibbutz, en av de många kollektiva jordbrukssamhällen som historiskt sett har spelat en så stor roll i Israels utveckling. Och som nu är privatiserad som nästan alla kibbutzim.
Dafnas runt tusen invånare evakuerades också till säkrare platser längre söderut. Några har återvänt, men där är stämningen avvaktande, eftersom det är längs hela gränsen.
Pepprat med hål
Familjen Praags villa är full av hål från raketsplitter. De har fyllt de flesta, men märkena syns tydligt. En Hizbollah-raket slog ner i närheten och skadade hus inom en radie av 150 meter.
– Jag och min man flyttade hem i somras. Vi längtade hem och var beredda att ta risken. Men det här huset tillhör min son och hans familj, de har små barn och vill inte komma tillbaka ännu, sa Orit Praag, 69, lärare, till journalister på plats.
– De flyttar hem när de vet att det är säkert. Senast efter vårterminens slut. Jag litar på vapenvilan, de skjuter inte nu, säger hon.
Hon berättar att barnbarnen är 7 och 9 år. Samt att de kommer hem till byn för ett besök om några dagar för första gången sedan evakueringen.
“Tro på fred”
– Mina föräldrar grundade Dafna, jag är född här. Jag älskar det här stället, bergen, floden. Det är mitt hem, jag kommer aldrig att lämna det, säger Orit Praag.
– Jag har vuxit upp med larm och beskjutning sedan jag var liten. Långt före Hizbollah, då var det palestinier som sköt från Libanon. Men jag tror på fred, jag har varit fredsaktivist i många år, säger hon.
Även skolan i Dafna träffades av raketfragment. Då var eleverna, som kommer från många håll i gränsregionen, sedan länge evakuerade. Väggar och tak är skadade med rasrisk, så det är förbjudet att ta sig in.
– Nu har vi tillfälliga lokaler längre söderut. Vi vill verkligen komma tillbaka hit och kommer definitivt tillbaka. Men först måste vi ha säkerhet, det känns som att kriget kan blossa upp igen när som helst, säger rektor Ravit Rosental, 54.
Vapenvila efter ett år
En vapenvila mellan Israel och den libanesiska terrorgruppen Hizbollah trädde i kraft den 27 november efter mer än ett års krig.
Enligt avtalet måste Israel successivt dra tillbaka sina trupper från södra Libanon under en två månader lång övergångsperiod. Under samma tid ska Hizbollah dra tillbaka sina milismän från området söder om Litanifloden, cirka tre mil norr om gränsen till Israel.
Vapenvilan ska övervakas av en kommission som omfattar FN, USA, Frankrike och möjligen ett par andra länder.
Den Iran-stödda islamistgruppen Hizbollah i Libanon började skjuta raketer mot Israel direkt efter palestinska Hamas-massakrer i israeliska gränsbyar den 7 oktober förra året, attacken som utlöste Gazakriget. Israel svarade med massiva flyganfall mot Hizbollah.
Kriget eskalerade när Israel inledde en markoffensiv i september i år för att avsluta beskjutningen.
Totalt under kriget mellan Hizbollah och Israel har omkring 3 600 libaneser dödats och 1,5 miljoner har flytt. I Israel är dödssiffran i norr runt 150 medan upp till 100 000 har flytt från sina hem.