Den senaste försäljningen gäller Svensk Bilprovning, finansministern hävdar att bilprovning är en marknad och säljer det sista svenskägda bilprovningsföretaget till utländska intressenter. Är detta verkligen en marknad? Marknaden gör att jag kan välja ett annat företag om jag inte är nöjd med resultatet. En ej godkänd bil får inte kontrolleras igen hos en konkurrent eller har jag missuppfattat detta?
Utländskt ägande är tydligen att föredra framför svenskt ägande. I vissa fall föredras till och med utländskt statligt ägande framför svenskt statligt ägande. Är det enda svenskägda Apoteket AB på väg att säljas? Att sprida ägandet var ett viktigt argument för att sälja försäljningen. De målade upp den idylliska Bullerby-bilden att en apotekare skulle driva sitt lokala apotek i det lilla samhället. Tillgängligheten skulle vara bättre.
Hur blev det? Ja, det fanns fler apotek i tätbefolkade delar av landet. Varje apotek hade visserligen mindre lager, men eftersom det bara var några kilometer till nästa apotek kunde man ibland gå vidare tills man fick sin medicin. Utanför städerna blev tillgängligheten inte bättre. I glesbygdskommuner har tillgängligheten inte ökat, men marknadsliberalerna måste ha känt till det (eller blundat för det). Vem vill investera där du inte tjänar pengar?
Idag finns det inga lokala ägare av apotek och de flesta apotek är utlandsägda. Det kanske inte är något stort problem än, men imorgon kan ägandet hamna hos de som i många andra fall inte borde äga samhällsviktiga företag i Sverige. För att minska problemet med tillgänglighet måste skattebetalarna också betala flera miljoner i stöd för att företagen ska hålla öppet apotek i glesbygd.
Ska skattebetalarna nu också stödja utländska företag så att invånare i glesbygd kan få sina fordon besiktigade?
Arne Persson