”Vårt budskap gäller också i Sverige där utsläppen ökar med SD-regeringen.” – hufvudstadsbladet

Samtidigt som många av världens ledare samlas i Azerbajdzjans huvudstad Baku för det pågående klimatmötet COP29 reser sig orosmoln. Diskussionerna om klimatbistånd och stöd till världens mest utsatta länder, som är temat för mötet, riskerar att hamna i skuggan av Donald Trumps planer på att USA ska lämna Parisavtalet.

När Trump tillträder i januari kan han snabbt påbörja processen med att dra tillbaka USA från klimatavtalet. Hans administration kan också välja att ignorera de klimatåtaganden som Joe Biden infört, utan att presentera några nya planer för att minska landets koldioxidutsläpp. En sådan åtgärd skulle inte bara undergräva globala klimatmål, utan även hota det förtroende och samarbete som krävs för att möta vår tids största utmaning.

I ett sådant läge blir EU:s roll som världens ledande kraft för en mer ambitiös klimatpolitik, med en egen klimatlagstiftning och ett system för utsläppsrätter, viktigare än någonsin.

USA:s hållning påverkar inte bara den egna klimatpolitiken utan sannolikt även attityden hos andra stora utsläppsländer som Kina och Indien. Om USA väljer att inte ta sitt ansvar finns det en risk att även dessa länder undviker nödvändiga åtaganden. För Socialdemokraterna är det därför avgörande att visa att när USA tvekar måste Europa stå fast.

COP29, som har kallats finansierings-COP, kommer att sätta ett nytt globalt mål för finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer. För dessa länder som redan är hårt drabbade av de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringarna handlar det om mer än ekonomiskt stöd. Det är en fråga om överlevnad och därför är det avgörande att klimatbiståndet står i centrum för COP29.

För att omställningen ska bli hållbar måste den också vara rättvis. Ansvaret för att lösa klimatkrisen får inte läggas på de mest utsatta. Istället borde klimatförändringarna skapa nya möjligheter och nya gröna jobb, särskilt i de regioner som drabbas mest av omställningen bort från fossila bränslen. EU:s roll i klimatfinansieringen är central för att stödja utvecklingsländer som redan är hårt drabbade av översvämningar, torka och stigande havsnivåer. Klimatkrisen kräver globalt ansvar och solidaritet.

Europa har visat att en hållbar väg är möjlig. Medan de globala utsläppen ökar med 1,5 procent årligen har EU lyckats minska sina utsläpp med över 30 procent sedan 1990. Framstegen står i skarp kontrast till den globala trenden och visar att EU:s engagemang är rätt väg framåt för att nå klimatet mål.

EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 är en hörnsten i unionens klimatpolitik. Men ambitionerna måste öka.

EU måste nå klimatneutralitet tidigare för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader. Därför driver vi på för att EU ska minska sina utsläpp med 95 procent till år 2040 och uppnå nettonollutsläpp till 2045, i linje med Sveriges mål. Tiden är knapp, vi måste agera kraftfullt för att bromsa klimatförändringarna.

Vi deltar i COP29 för att säkerställa att toppmötet inte bara talar om klimatåtgärder utan också ger konkreta resultat och inspirerar andra att följa efter. Vi driver på för en rättvis klimatomställning som kombinerar klimatambitioner med solidaritet.

Vårt budskap gäller även i allra högsta grad i Sverige där utsläppen nu ökar med SD-regeringen.

Det är nu viktigare än någonsin att EU bär ledartröjan för klimatet.

FÖRfattarna

Helene Fritzondelegationsledare för Socialdemokraterna i EU-parlamentet

Jytte Guteland (S)Riksdagsledamot och tidigare Europaparlamentariker och chefsförhandlare för EU:s klimatlag

Vill du också skriva om Aktuella frågor? Så här gör du.