För lite och för sent, hävdar svenska militäranalytiker. Och visst har de rätt. Ukraina borde redan ha fått klartecken att använda den fulla kapaciteten av dessa vapen i samband med Kurskoffensiven.
Men det faktum att president Joe Biden, enligt flera medier, har ändrat uppfattning är ändå välkommet. Beskedet “boostar” inte bara Ukraina i ett skede då Vladimir Putin försöker återta Kursk med nordkoreansk hjälp, utan stärker också landet för eventuella fredsförhandlingar.
Ukraina häpnade världen i somras när det flyttade in i ryska Kursk. Offensiven hade inte varit möjlig utan västvärldens militära stöd till Ukraina. Men ett vapensystem Ukraina fick inte använda: långdistansrobotar, som amerikanska Atacms eller brittiska Storm Shadow. Det byggde på en oro för att Ryssland skulle uppfatta ett klartecken som en upptrappning och provokation.
Men sedan dess är det ryssarna som har trappat upp kriget, inte bara genom att försöka återta områdena i Kursk. Så sent som i helgen genomfördes även massiva robotattacker mot Ukraina i syfte att slå ut energiförråd och annan kritisk infrastruktur.
Atacms-robotarna kan hjälpa till att jämna ut maktbalansen. Med dem kan Ukraina slå mål inne i Ryssland, till exempel personaltransporter avsedda för Kursk. Att stoppa den ryska offensiven är oerhört viktigt inför en potentiell fredsdiskussion. Kursk är en av Ukrainas brickor i förhandlingarna.
Joe Bidens vändning beror också på att Donald Trump snart flyttar in i Vita huset. Han har lovat att begränsa USA:s bistånd till Ukraina och avsluta kriget så snart som möjligt. Som denna ledarsida skrev i måndags är det klokt att ta Trump på ordet.
“Atacms-robotarna kan hjälpa till att jämna ut maktbalansen.”
Beslutet att tillåta Ukraina att använda långdistansrobotar är utan tvekan olycksbådande för Rysslands försök att flytta fram sina positioner. Kanske var det därför megafonerna i Kreml blev så upprörda när de kommenterade uppgifterna i måndags. Det talades om “eskalering” och att USA kastar “bensin på elden”. Men vem har eskalerat egentligen?
Med invasionen av Ukraina har Ryssland brutit mot all tänkbar internationell lag och rubbat den europeiska säkerhetsordningen. I 1 000 dagar har Ukraina kämpat för frihet och demokrati mot en hänsynslös fiende.
Det här är inte tiden för väst att börja misslyckas. Ändå är det precis vad som verkar hända, inte minst i Tyskland. Hur ska man annars tolka förbundskansler Olaf Scholz telefonsamtal till Vladimir Putin i fredags? Putins svar på Scholz vädjanden om att få ett slut på kriget kom dagen efter i form av ett regn av robotar över Kiev.
Scholz har fått berättigad kritik för uppropet. Men kanslerns åtgärder måste ses i ljuset av det kaos som råder i tysk politik. Koalitionsregeringen har kollapsat och nyval måste hållas. Genom att ringa Putin försöker Scholz sannolikt attrahera väljare som är sympatiska för den främlingsfientliga AfD och vänsterpolitikern Sahra Wagenknecht, som båda är kritiska till Ukrainakriget och vill stoppa tyska vapenleveranser.
Vem tar ledningen när det gäller stöd till Ukraina när Olaf Scholz ägnar sig åt inrikespolitik och Frankrikes president Emmanuel Macron får vingklippta efter sommarens parlamentsval?
Polens premiärminister Donald Tusk kan vara den personen. Efter valet i USA har han gjort klart att Polen, som vid årsskiftet blir nytt EU-ordförandeskap, kommer att göra allt för att mobilisera ett fortsatt europeiskt stöd till Ukraina. Redan på tisdag träffar Polens utrikesminister europeiska kollegor och EU:s tillträdande utrikeschef Kaja Kallas i Warszawa för att diskutera relationerna med USA och kriget i Ukraina.
Låt skepsisen kring användningen av långdistansrobotarna bli en lärdom. Förseningen gynnar bara Putin. EU borde följa Joe Bidens exempel. Alla tillgängliga resurser bör mobiliseras för att uppnå en starkast möjlig position för Ukraina innan Donald Trump tillträder som president.
