Frågan om klass upphör aldrig att vara relevant. Den gröna omställningen är inget undantag. Vem i Sverige som ska behöva leva med vindkraftverkens konsekvenser är en ren klassfråga. Det finns inga vindkraftverk i Stockholm och det är otänkbart att ens föreslå att skärgården ska offras för vindkraftverk. Faktum är att det nästan inte finns några vindkraftverk i Mälardalen. När landets politiker och journalister rasar över vindkraftens utbyggnad är det just människor i glesbygden som måste göra uppoffringar.
Några av dem kommer att betala priset bor i Björbo, Gagnefs kommun. Den tyske konstruktören Galileo planerar att bygga 26 vindkraftverk 300 meter höga i ett naturskönt område vid Västerdalsån. I vår artikelserie i Affärsvärlden har vi visat att de allra flesta vindkraftsindustrier i Sverige ägs av utländska företag som hellre betalar skatt i Luxemburg än Sverige. Bidrag från svenska skattebetalare går till skatteparadis via räntesystem och andra skatteknep.
Vindkraftsindustrin i Björbo är värd cirka två miljarder och Galileo kommer sannolikt att gå med vinst enligt branschstandarden: 20 % eller 400 miljoner kronor. I gengäld erbjuder de Gagnefs kommun knappt 800 000 kronor om året. De som bor i närheten får 50 000 kronor i byarsättning.
Två akademiska studier från KTH har bevisat att fastigheter nära vindkraftverk tappar mycket av sitt värde. Detta är statistiskt garanterat på ett avstånd av 12 kilometer när verken är upp till 190 meter höga. Skatteverket beviljar lägre fastighetsbeskattning för de som fått vindkraftverk som grannar. Ingen har tidigare byggt en anläggning som den i Björbo och därför kan vi bara spekulera i effekterna, men räknar man med bostäderna i närheten är det en värdeminskning på minst en halv miljard.
Orsaken till värdeminskningen är inte i första hand den nya synen på en bransch. Vindkraftverk skapar infraljud som inte kan höras av det mänskliga örat men som känns väl av kroppen. Det är helt enkelt väldigt påfrestande för hälsan att bo nära en vindkraftsindustri. Djuren flyr från området och vi vet väl hur fåglar och fladdermöss skadas. Uppsala universitet har nyligen utvecklat nya beräkningsmodeller som visar hur dessa ljud kan färdas flera mil.
Ska den gröna för att övergången ska vara hållbar måste den vara rättvis. De som drabbas ska få full ersättning och det är orimligt att bara bygga vindkraft utanför Mälardalen.
Christian Steinbeck, företagsekonom
