Långtgående effekter av nya regler för digitala insättningsplattformar
Finansinspektionen har nyligen avgett ett juridiskt yttrande angående digitala inlåningsplattformar som kommer att få stor påverkan på banker och kreditinstitut inom finanssektorn.
Digitala insättningsplattformar gör det möjligt för tredjepartsaktörer att placera insättningar i banker och kreditinstitut genom en mellanhand, ofta mot en avgift. Den svenska tillsynsmyndigheten har nu klassat företag som tillhandahåller sådana plattformar som inlåningsförmedlare, vilket innebär att insättningar från sådana plattformar måste anses vara en mindre stabil finansieringskälla jämfört med vanliga insättningar som till exempel lönekonton.
Motverka risker
– Förändringen görs för att motverka likviditetsrisker och oro för stabiliteten hos banker som är beroende av den här typen av plattformar för att ta emot insättningar. Framför allt kan beslutet få stor inverkan på små långivare, säger Sebastian Fritz-Morgenthal, chef för Regulatory Strategy & Capital – ECB Office på Advisense.
Digitala insättningsplattformar ger konsumenter bekväm och flexibel tillgång till konkurrenskraftiga räntor på marknaden. Samtidigt har plattformarna exponerat bankerna för större likviditetsrisker. Insättningar som kanaliseras via digitala plattformar är mer benägna att volatilitet eftersom de ofta kommer från mer volatila källor, till exempel enskilda sparkunder som ständigt jagar förmånliga räntor och inte tvekar att flytta sina tillgångar.
– Traditionell insättning, till exempel från långfristiga sparkonton eller institutionella kunder, anses vara stabila och förutsägbara. Digitala insättningar kan däremot försvinna snabbt om kunderna erbjuds bättre räntor från andra, säger Jan Svensson, expert på Regulatory Strategy & Capital – Nordics på Advisense.
Långtgående effekter
Omklassificeringen av digitala inlåningsplattformar till inlåningsförmedlare kommer att få långtgående konsekvenser för banker och finansinstitut. De måste nu hålla sig till strängare likviditets- och kapitalkrav för att säkerställa att de kan motstå plötsliga utflöden av insättningar.
I praktiken kan det innebära att bankerna måste öka sina reserver, vilket binder kapital som annars hade kunnat användas för utlåning eller investeringar. Dessutom kommer bankernas finansieringskostnader sannolikt att öka, vilket kan göra de digitala inlåningsplattformarna mindre attraktiva. Mindre banker eller nya digital-first institutioner kan komma att påverkas i högre grad, eftersom de ofta är beroende av plattformarna för att attrahera inlåning och öka tillväxten.
Finansinspektionens beslut kan också påverka det finansiella landskapet i Europa. Andra nationella myndigheter kan vilja vidta liknande åtgärder, särskilt i länder där digitala insättningsplattformar vinner marknadsandelar.
Även om avsikten är att stärka den finansiella stabiliteten medför förändringen betydande utmaningar för bankerna.
– För att navigera i denna föränderliga miljö behöver finansinstitutioner förbättra sin likviditetshantering, minska beroendet av digitala plattformar och behålla sin stabilitet samtidigt som de erbjuder attraktiva insättningar på en allt mer konkurrensutsatt marknad, avslutar Sebastian Fritz-Morgenthal.
Läs mer på www.advisense.com/new-regulations-on-deposit-platforms
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advisense och inte en artikel av hufvudstadsbladet
