Det säger Eric Bylander, professor i processrätt vid Uppsala universitet, till danska Børsen enligt Finanswatch.
“De allra flesta överklaganden från svaranden eller målsäganden avslås utan att riksåklagaren ombeds att kommentera”, säger Eric Bylander till Børsen.
Den tidigare Swedbank-vd:n dömdes i september till 15 månaders fängelse för grovt bedrägeri efter att hovrätten ändrat den tidigare, friande, tingsrättens dom. Ärendet gäller Birgitte Bonnesens informationsgivning som rör bankens historiska problem med penningtvättshantering.
Högsta domstolens begäran till Riksåklagaren indikerar att nyckelfrågan är hur man juridiskt ska se på uttalanden från Birgitte Bonnesen i intervjuer med journalister.
“Högsta domstolen beslutar att Riksåklagaren ska avge ett skriftligt yttrande över överklagandet. Yttrandet ska särskilt inriktas på bedömningen av vilseledande och vikten av tryckfrihetsregleringen, eftersom uttalandena har gjorts i samband med intervjuer. i media”, skriver HD enligt Finanswatch.
Birgitte Bonnesen lämnade genom sin försvarare i början av november sina argument om varför HD skulle meddela prövningstillstånd. I brevet nämnde den tidigare bankchefen nio olika skäl för prövningstillstånd.
Hon hävdade bland annat att fallet inte kan jämföras med något annat i svensk rättspraxis då det rör sig om uppgifter som lämnats i intervjuer kopplade till en kvartalsrapport från ett börsnoterat bolag, och att uttalandena till journalister eventuellt borde omfattas av friheten att pressförordningen som normalt innebär att endast utgivaren kan hållas ansvarig.
Det säger Eric Bylander, professor i processrätt vid Uppsala universitet, till danska Børsen enligt Finanswatch.
“De allra flesta överklaganden från svaranden eller målsäganden avslås utan att riksåklagaren ombeds att kommentera”, säger Eric Bylander till Børsen.
Den tidigare Swedbank-vd:n dömdes i september till 15 månaders fängelse för grovt bedrägeri efter att hovrätten ändrat den tidigare, friande, tingsrättens dom. Ärendet gäller Birgitte Bonnesens informationsgivning som rör bankens historiska problem med penningtvättshantering.
Högsta domstolens begäran till Riksåklagaren indikerar att nyckelfrågan är hur man juridiskt ska se på uttalanden från Birgitte Bonnesen i intervjuer med journalister.
“Högsta domstolen beslutar att Riksåklagaren ska avge ett skriftligt yttrande över överklagandet. Yttrandet ska särskilt inriktas på bedömningen av vilseledande och vikten av tryckfrihetsregleringen, eftersom uttalandena har gjorts i samband med intervjuer. i media”, skriver HD enligt Finanswatch.
Birgitte Bonnesen lämnade genom sin försvarare i början av november sina argument om varför HD skulle meddela prövningstillstånd. I brevet nämnde den tidigare bankchefen nio olika skäl för prövningstillstånd.
Hon hävdade bland annat att fallet inte kan jämföras med något annat i svensk rättspraxis då det rör sig om uppgifter som lämnats i intervjuer kopplade till en kvartalsrapport från ett börsnoterat bolag, och att uttalandena till journalister eventuellt borde omfattas av friheten att pressförordningen som normalt innebär att endast utgivaren kan hållas ansvarig.
