hotet mot demokratin


Vladimir Putin har gjort ändringar i konstitutionen och därigenom säkerställt att han kan sitta som president på livstid. Och Donald Trump är på väg tillbaka som presidentkandidat. Det här är två exempel på det ökade auktoritära hot vi ser i världen just nu.

– Trump är ett unikt exempel, det är väldigt ovanligt att ledare kommer tillbaka efter en förlust, säger Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Sedan några år tillbaka har olika mätningar visat att demokratins ställning i världen har minskat, säger Kragh och berättar vidare att den växte och stärktes efter 1945 i flera vågor.

– Först efter andra världskriget när Nazityskland kollapsade och i alla fall Västeuropa fick frihet, sedan på 70-talet när tidigare kolonier bröt sig loss och etablerade demokrati. Berlinmuren föll och järnridån föll, så Östeuropa demokratiserades.

“Putin är en pionjär”

– Putin är en pionjär i vissa avseenden. Han kom till makten med löften om att skapa stabilitet och ordning. Han sa redan från början att hans mål inte i första hand var att skapa en stark demokrati, utan att lova den andra, vilket också är viktigt så klart – stabilitet och ordning. Problemet är bara att ju längre han stärkte sin makt och satt vid makten, desto mer kom denna ordning att bestå i att det är han själv som helt enkelt bara ska styra och diktera, säger Rysslandsexperten Martin Kragh i Nyhetsmorgon.

Experten: Därför ökar det auktoritära hotetIdag 09:26

Experten: Därför ökar det auktoritära hotet

Att det blir precis så här är inget ovanligt. Redan den grekiske filosofen Platon varnade just för att om en demokrati går in i en kris är det mycket lätt att den tas över av en stark ledare.

Kan det finnas ett krav i vissa länder på ett mer auktoritärt styre?

– Det är svårt att spekulera i om det är exakt vad folk efterfrågar. Det kan vara en del av det löfte som ledarna ger. Åtminstone initialt och det kan finnas en viss överklagande i det. Inte minst när människor upplever att deras egna samhällen går igenom långvariga faser av kris, instabilitet, ekonomisk och politisk osäkerhet och polarisering. Sedan kan det förstås efterfrågas en ledare som säger att de ska “städa upp i det här träsket och fixa alla dina problem”. Problemet är att de väldigt sällan åtgärdar problemet. Auktoritära ledare tenderar att förvärra problemen snarare än att lösa dem.

Är demokratin skör just nu?

– Ja, det skulle jag absolut säga att det är. För att vända denna trend kan vi egentligen bara börja med oss ​​själva i våra egna samhällen och försöka reflektera över hur vi kan motverka polarisering. Hur vi kan stärka våra demokratiska processer. Det är möjligt att många av oss i vår generation har tagit demokratin för given. Vi måste fundera på hur vi kan stärka våra demokratier i väst för att undvika samma typ av fallgropar som andra länder har hamnat i.

Jenny & Steffo

Streama Nyhetsmorgen på hufvudstadsbladet Play

Nyheter varvas med djupgående diskussioner, bevakning av de senaste trenderna, personliga intervjuer, kultur och sport.

Lämna ett svar