I Malins vindsvåning finns gott om plats för vänner – hufvudstadsbladet

Vi möts i dörren. Malin van der Kaaijs hund Balzac har haft magsjuka och behöver gå ut ett tag.

Hallen är stor med två små bodar, i den ena kan man hänga sina ytterkläder. En hund morrar lite inifrån lägenheten och en katt välkomnar.

Malin bor i en hyreslägenhet på 180 kvadratmeter i centrala Gävle.

– Huset byggdes 1891, samma år som Sjömanskyrkan, säger hon.

De som känner igen henne förstår varför hon kan sjömanskyrkans historia. Malin är verksamhetsledare för Musikhuset Sjömanskyrkan.

Nu i november fick hon priset “Årets stadsstjärna” på Stadsgalan.

– Det var jättekul för mig själv, men framför allt för Musikhuset – man blir jätteglad när andra ser vad vi gör.

Som gäst kan man lätt gå lite vilse i lägenheten, man kan gå runt och ut i olika korridorer och sedan in i nästa rum och nästa.

– Jag gillar att det finns vinklar och skrymslen. Lite skrubb där och lite tid här. Jag tycker att det passar min personlighet.

Ibland finns det några trappsteg ner till nästa rum. Som in till vardagsrummet. Där står dubbeldörrarna öppna och inbjuder dig att ta några steg ner. Rummet är stort och mysigt, i mitten finns en soffgrupp med kuddar som vilar mot ryggstöden.

– Jag köpte soffgruppen för 700 kronor, perfekt när man har djur. Och jag tycker att det passar bra här.

Ovanför det runda glasbordet hänger en cirkulär ring med flera lampor.

– Jag är en homebody. Jag trivs med att vara hemma, jag vill att det ska vara mysigt och tycker att det är viktigt att ens personlighet finns i den miljö man lever i.

– Det ska vara underbart att komma hem tycker jag, gör vad man vill istället för att tänka på det som är modernt.

Från vardagsrummet når du matsalen via en korridor. Soffan här, under de många upplysta pappersstjärnorna, är favoritplatsen för djuren, säger Malin. En katt ligger på en puff och hundarna turas om att bo i soffan.

– Jag älskar djur och har alltid haft djur. Det har varit allt från papegojor, kaniner, hästar, hundar och katter, säger Malin och slår upphetsat ut armarna medan hon berättar om djuren hon haft genom åren.

Annars är det ofta köket som är husets hjärta – så även i denna lägenhet. Här möts gamla fasta skåp och moderna köksluckor. En köksö delar av köket.

Det finns inget köksbord i Malins kök, istället står två fåtöljer vid ett runt lågt bord, placerade under fönstret som ståtar med mycket djupa fönsternischer.

– Jag gillar att ha vänner över på söndagsmiddag. Det är så lätt att ha många människor i den här lägenheten.

Hon har många prylar uppställda på hyllor och i skrymslen och vrår. De är noggrant placerade och trots den rika mängden burkar och annat fungerar det fint och är mysigt.

– Jag kan inget om kända designers eller designade grejer, jag har ingen aning om det, men köp det jag gillar.

Malin satte även själv upp den gråblommiga tapeten i köket.

– Jag älskar att måla, tapetsera och rusta upp möbler. Det gjorde jag redan när jag bodde hemma, donerade och gjorde saker på tjejrummet.

I ena hörnet av lägenheten bryter inredningsstilen. Yngste sonen Eskil, 20 år, bor här med sin flickvän som ofta är där. I hans sovrum är det en mer avskalad stil, men även detta är gjort med finess och passar fint in på en vind från sent 1800-tal.

– Det är han som pyntar här inne, tänk 20 år och vet precis hur han vill ha det. Precis motsatsen till mina två äldre pojkar, så det är kul att se hur olika syskon kan vara, säger Malin.

I motsatt riktning via en korridor och några varv ligger Malins sovrum. Det var förr ett lager. Nu håller hon på att renovera en del av rummet, förbereda lite puts och måla bjälkarna svarta.

– Jag sover så gott här.

Malin växte upp i Bergby och flyttade hemifrån redan som 16-åring till Österlen, för att gå hotell- och restaurangutbildning på en gymnasieskola där.

Hon har bott i staden i åtta år nu och tre år har gått sedan hon flyttade in på vinden. Hon trivs jättebra.

– Jag vill känna att jag är mitt i det – älskar att bo här.

Se fler bilder från Malins hem nedan: