Regeringen har därför tillsatt en utredning för att ge elevhälsan en större roll för att bryta den utveckling av ohälsa som vi ser bland barn och unga. Utredningen har i uppdrag att föreslå en elevhälsogaranti som bland annat kan reglera hur snabbt en elev ska få stöd, vilka yrkeskategorier som ska finnas på skolan och hur ofta de ska vara på plats samt hur många vanliga hälsokontroller som varje elev ska ha rätt till.
Vi ser att fler och fler barn och unga söka vård för psykisk ohälsa och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är långa. Andelen barn mellan 0 och 17 år som tar antidepressiva läkemedel ökade med 400 procent mellan 2006 och 2023. Dessutom: Cirka 23 procent av barn i åldern 6–9 år var överviktiga eller feta mätt läsåret 2021/2022. Detta samtidigt som sittandet ökar. Nästan en tredjedel av pojkarna och tjejerna tillbringar mycket tid eller nästan hela sin fritid sittande.
Annons
Annons
Livsstil och vanor som grundas i tidig ålder påverkar resten av livet. Vi vet att fysisk aktivitet är bra för både den fysiska och psykiska hälsan, då det bidrar till bättre sömn, koncentrationsförmåga och skyddar mot ångest och depression.
Regeringen har därför förstått beslut om ett antal viktiga satsningar som ska bidra till bättre hälsa bland barn och unga: Ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i åldern 0-20 år, Fritidskortet för att ge barn och unga tillgång till aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra, en kraftig förstärkning av medlen för att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, samt ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Statens medieråd för att samla kunskap om digitala mediers påverkan på barns och ungas hälsa. människor och att ta fram rekommendationer och vägledning för rimlig skärmanvändning.
För barn och ungaa ska få snabbare hjälp anser vi att vårduppdraget elevhälsan därför bör stärkas till att i större utsträckning omfatta hälsofrämjande och förebyggande insatser som både bidrar till en god hälsa och som också skapar goda förutsättningar för lärande. Eleverna får idag ett begränsat stöd i form av till exempel hälsosamtal, vaccinationer och möjlighet till lättare gips inom ramen för elevhälsan. Men elevhälsan ska också kunna erbjuda barn och unga tidiga insatser ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, inklusive behandling av mindre psykiska problem som sömnsvårigheter, och spela en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om god hälsa. och hälsosam livsstil.
Annons
Annons
För att elevhälsens medicinska insats för att kunna hålla hög kvalitet och bedriva en patientsäker verksamhet krävs medicinsk kompetens och förståelse för uppgiften – något som idag ofta saknas och som behöver ses över. Därför måste utredaren analysera och ta ställning till om det nuvarande ledarskapet och hanteringen av elevhälsan är lämplig.
Genom elevhälsan finns det bra möjligheter att fånga upp barn och unga i behov av olika insatser tidigare än vad som görs i dag. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en avgörande investering, för det enskilda barnet såväl som för samhället i stort. Därför stärker vi nu elevhälsan.
Mathias Bengtsson (KD), riksdagsledamot för Dalarna
