Tittarna accepterar medioker tv när de inte behöver betala | Mattias Bergqvist


Det är Mediavision som noterar att hushållens utgifter för medietjänster ökade under årets tredje kvartal. En ny rekordnivå, 855 kronor per månad, är en ökning med sex procent jämfört med samma period förra året. Undersökningen baseras på 3 000 respondenter i åldern 15-74 år. Analysen omfattar bland annat prenumerationer på dagstidningar och videotjänster samt styckköp av biobiljetter.

Tillväxten, skriver Mediavision, beror bland annat på ökade biokostnader. Under kvartalet köpte i snitt 25 procent av hushållen en biobiljett per månad, vilket beskrivs som “en kraftig ökning” jämfört med tredje kvartalet 2022. Det hjälper dock inte på filmernas månatliga räckvidd, vilket enligt till Mediavision, är “fortfarande betydligt lägre än före pandemin.”

Kostnaden för videotjänster fortsätter att dominera och står enligt Mediavisions analys för mer än hälften av hushållens månatliga utgifter för medietjänster.

“Så mycket bättre” har aldrig varit sämre

I somras gjorde Mediavision ytterligare en intressant analys av streamingmarknaden: Nordiska hushåll ska vara villiga att betala extra om tjänsterna ökar utbudet av lokala serier och filmer. Det gäller både äldre filmer och serier, som vi kan kalla bibliotekstitlar, samt nyproducerade serier och filmer.

Om man vill, och det vill man, dra en snabb slutsats så är det att svenska hushåll är villiga att ta på sig en ökad kostnad om de får titta på det de vill se. Med tanke på det rådande ekonomiska läget kan man också tycka att hushållen prioriterar streamingtjänster ganska högt.

Å andra sidan styr ekonomin mer än någon möjlig analys kan säga. För man kan också, och man vill, konstatera att svenska tv-tittare villigt accepterar det mediokra och tv-program som hopplöst fastnat i nedåtgående spiraler så länge tittarna inte behöver betala för det.

Ta två av TV4:s tidigare flaggskepp: “Så mycket bättre” har aldrig varit sämre än tv-programmet är den här säsongen – Pär Wikstens entré räddar slutet av lördagens avsnitt, men inte mycket annat – medan “Idol” puttrar i det som borde vara ett alternativ. universum.

640@60

Mapei, Staffan Hellstrand och Peg Parnevik samt Pär Wiksten, Omar Rudberg, Sanne Salomonsen och Ellen Krauss.

Foto: KARL MELANDER/TT / TT NYHETSBYRÅ

Så många tittar på “På spåret” i SVT

Varken “Idol” eller “Så mycket bättre” gör något intryck i sändningen längre. Ändå: Folk tittar. Visserligen är de färre, men de följer programmen. Detsamma gäller “Robinson”, ett program som alltid får ett uppsving när säsongen går mot sitt slut. Men: Att “Robinson”, i en 24:e säsong, dominerar digitalt tittande – detta är baserat på MMS-siffror – under några dagar här och där under senhösten 2023 är häpnadsväckande.

Och så, det mest överraskande, det som sluter cirkeln: I fredags såg 2,5 miljoner tittare “På spåret” i sändning och digitalt. Avsnittet var överlägset mest sedda den veckan.

“On track” har blivit sämre och sämre och sämre och sämre.

Förändringsviljan är förståeligt svag – för stora förändringar görs inte hos långfärdsförare, eftersom tittarna inte accepterar det – men luften har försvunnit från tävlingsmomentet. Därför har “På spåret” bara en härlig blandning av musikaliska gäster och houseband kvar.

Det går förstås att hävda att de som ser “På spåret” betalar för SVT, men att jämföra det med att välja en kommersiell streamingtjänst slår i väggen.

Hur man än vrider och vänder på svenskarnas tittarvanor är bara två saker glasklara: Inget går att förutse och oftare än tidigare är det plånboken som styr.

Luuk om förhållandet till Lindström: “Som ett gammalt par”

Lämna ett svar