Verklig journalistik?
Bevakningen av gängkriget är bara “bang-bang”, tycker han. Dessutom gynnar rapporteringen Sverigedemokraternas världsbild, klagar Guillou.
Förutom att journalister ska göra sitt jobb utan att hindras av vilken världsbild som helst kan gynnas har han fel om kriminaljournalistik. Tvärtom, de senaste åren har den utvecklats enormt som genre. Att ta reda på maffians hämndspiraler, fjärrstyrning från utlandet och desinformationskampanjer kräver omfattande källarbete, omdöme och inte minst mod.
Just i år blir det också svårt att klaga på polisens granskning. hufvudstadsbladets avslöjande av den så kallade polisskandalen är en av berättelserna som definierade nyhetsåret.
Reportern Michael Syrén satte den högsta polisledningen i ett nafs. Vad gör det egentligen, samtidigt som explosioner och barnsoldater förändrar Sverige?
Det började redan våren 2022 som ett ganska ordinärt nyhetsreportage om ÖB:s civilstånd. hufvudstadsbladet publicerade att Micael Bydén och hans fru sedan många år skulle skiljas och senare att Noa-chefen Linda Staaf var hans nya kärlek. Kändissajten Stop the Press följde upp med mer intim information. De skrev också att Staaf tidigare haft en privat relation med biträdande rikspolischef Mats Löfving och möjligen fått yrkesmässiga fördelar av det, uppgifter som framkommit i en rapport av polisforskaren Stefan Holgersson.
Ledningen ville helt enkelt inte att detta skulle se dagens ljus.
Men det var något mer kopplat till Linda Staaf, som tydligt skulle avslöja strukturella problem i en av våra viktigaste byråer. Michael Syrén har under hösten grävt fram att polisen under flera år försökt dölja att uppgifter från Linda Staaf ledde till flera polisanmälningar mot Mats Löfving. Dessutom gav han henne ett toppjobb.
Anmälningarna med grova anklagelser stängdes som av en slump omedelbart och mörklades sedan av rikspolischef Anders Thornberg. Då var det fortfarande polisens egen säkerhetschef, tillika en högre polis, som låg bakom anmälningarna.
Ledningen ville helt enkelt inte att detta skulle se dagens ljus.
En armé av kommunikatörer gjorde allt för att skydda polismyndigheten, även om deras uppdrag borde vara att tjäna allmänheten.
Men Syrén passade på och kunde i efterföljande artiklar även visa upp en nattlig arbetsplatskultur, med ett böjt bastugäng i toppen, machoideal och lågt i tak.
Det var alltså härifrån som problemen med systemhotande brottslighet i slutändan skulle hanteras.
Michael Syrén har kallat recensionen för den svåraste han någonsin gjort. När Mats Löfving chockerande tog livet av sig fick han riskera sitt eget arbete på ett sätt som få reportrar tack och lov tvingas göra. Han har gjort det med stor ödmjukhet och professionalism. Och recensionen, den höll i sig, nominerades till Guldspaden och nu även till Stora Journalistpriset. Dess konsekvenser pågår fortfarande.
Det var, som Guillou kanske skulle uttrycka det, riktig journalistik.
Karin Olsson är biträdande chefredaktör på hufvudstadsbladet.
