Sverige är av tradition en stark ingenjörsnation. En rad välkända svenska företag baserar sin verksamhet på innovationer och lösningar som har sin grund i vetenskaplig och teknisk utbildning och forskning – inom klassisk ingenjörskonst. Vi är med rätta stolta över dem. Tillsammans har de lagt grunden för det moderna Sverige – vårt välstånd och vår välfärd. Men den stiftelsen är nu hotad.
Svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar har sjunkit under flera år, intresset för naturvetenskap och teknisk gymnasieutbildning är svagt och avhoppen från högskoleingenjörsprogrammen är stora. De trenderna måste brytas. Tydliga mål skärper fokus i det politiska arbetet, gör det möjligt att prioritera rätt åtgärder och utkräva ansvar för utveckling. Ett övergripande mål i vår nationella STEM-strategi bör därför vara att Sverige är det bästa EU-landet i de två välrenommerade mätningarna PISA och TIMSS 2035.
Om vi ska lyckas krävs det insatser genom hela utbildningskedjan från förskola till forskning. Därför föreslår vi också fyra särskilt viktiga förbättringsmål:
1. Alla elever som börjar på mellanstadiet ska kunna läsa. Läsförmågan är också avgörande i matematik eller naturvetenskapliga ämnen. Forskningen visar att i princip alla barn kan bli tillräckligt bra läsare, men dagens förskolor och grundskolor misslyckas med att förbereda sig för mellanstadieskiftet när eleverna ska gå från att lära sig att läsa till att läsa för att lära sig.
2. Fler elever måste klara matematik i grundskolan. Bristande kunskaper i matematik påverkar inte bara de elever som inte når målen utan undergräver också grunden för Sverige som en framstående ingenjörsnation. Våren 2023 hade 11 procent av eleverna i årskurs 9 underkänts på det nationella provet i matematik. Den andelen ska halveras till 2035.
3. Fler utexaminerade på de tekniska och naturvetenskapliga programmen på gymnasiet. Om vi ska lyckas utbilda fler ingenjörer behöver andelen grundskoleelever som är behöriga till tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogram öka från dagens 80 procent till 90 procent.
4. Minska det överdrivna avhoppet från ingenjörsutbildningar. Examinationsfrekvensen från högre utbildning i Sverige är betydligt lägre än i våra nordiska grannländer och i OECD. I dag är genomströmningen för ingenjörsutbildningar och IT-kurser inom högskolan 55 procent. Den andelen måste öka till 80 procent till 2035.
För att dessa ambitiösa men viktiga mål ska kunna förverkligas behöver utbildningspolitiken omstruktureras i flera avseenden. Vi vill särskilt peka på tre avgörande reformområden:
Undervisningen och uppföljningen i grundskolan måste förbättras. Kraven på evidensbaserat läs- och skrivinlärning måste bli tydligare på lågstadiet. Dessutom behövs nya läroplaner som tydligare fokuserar på att mäta utveckling och progression inom matematik, naturvetenskap, teknik och digital kompetens.
Skärpt kontroll av utbildningsplatser. Arbetsmarknadens behov måste få större inflytande på hur gymnasieskolan dimensioneras. Utbildningsplatserna på gymnasieskolan måste styras hårdare för att öka antalet elever på såväl de tekniska och naturvetenskapliga programmen som de tekniska yrkesprogrammen.
Tydligare ekonomiska drivkrafter för universiteten. Det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till universiteten för högre utbildning premierar varken akademisk kvalitet eller att studenter får jobb. Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till att i grunden se över dagens ineffektiva system. Men det finns redan flera viktiga åtgärder som regeringen kan vidta. Staten kan ge särskilda incitament till universitet som profilerar sig inom utbildning och forskning för tillväxt och jobb inom STEM-området.
Vi ser nu fram emot att regeringen presenterar sin STEM-strategi innan årets slut. Sverige är idag ett av få länder som inte har en sådan strategi. Vi förväntar oss inget mindre än en samlad insats och ett seriöst lyft med tydliga mål och skarpa reformer. Att Sverige ska vara bäst på STEM i Europa 2035 bör vara utgångspunkten om svenska företag ska fortsätta göra Sverige rikare, grönare och mer konkurrenskraftigt även i framtiden.
Karin Johansson, vice vd för Svenskt Industri
Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv.
