Petra Lundh var klokt återhållsam i sina kommentarer men konstaterade att “vi gör något rätt”. Polisen har definitivt blivit bättre på att hantera skjutningar. Tack vare ökade avlyssningsmöjligheter kommer man närmare gängen och sedan 2023 har närmare 200 grova våldsbrott förhindrats.
Men polisens förbättrade resultat är sannolikt också en konsekvens av att gärningsmännen blivit yngre; klumpiga barn med begränsad vapenerfarenhet och obefintligt konsekvenstänkande, vilket gör dem extremt farliga men lättare att spåra och gripa.
I helgen häktades till exempel en 13-åring efter en skottlossning i centrala Stockholm. Förra året var 25 procent av de som utförde skottlossningar och explosioner mellan 15 och 18 år, uppgav Petra Lundh. I år är andelen 50 procent.
Denna alarmerande trend, som är unik för Sverige, uppmärksammades nyligen av nyhetsbyrån Reuters. Utmärkande för anmälans unga gärningsmän var att de suttit inspärrade i så kallade Sis-hem, där de istället för att delta i rehabilitering ägnade sig åt att planera nya brott.
Rapporteringen är knappast gynnsam för Sverigebilden. Men ett större problem än usel PR är hur man stoppar gängens användning av “barnsoldater”. Att Statens institutionsstyrelse, Sis, ska avskaffas i sin nuvarande form och ersättas av ungdomsfängelser är fördelaktigt.
Men lika viktigt är hur rättssäkerheten ska se på unga som begår brott. Att sänka straffrabatten för unga, som regeringens utredare föreslog i förra veckan, är i grunden positivt. Men frågan är varför rabatten sänks mer för en 17-åring än för en 15-åring, båda är lika farliga.
Man kan förstås hävda att det är omänskligt att låsa in barn. Men samtidigt kan man inte bortse från verkligheten: att 42 barn mellan 15 och 17 år misstänktes för mord förra året, enligt siffror som Åklagarmyndigheten tagit fram för Aftonbladet. Dessa personer behöver låsas in under lång tid, även om de bara är 15 år.
