DEBATT: Debatt: Vem vill äga börsaktier?



5c85b4f7 afd5 4406 80be dc2e8ddc2b97

De senaste åren har vi sett fler och fler exempel på aktivism. Det kan gälla klimataktivister som håller sig till motorvägar eller hindrar maskiner från att röra sig framåt för gruvdrift eller oljetransporter. Eller ockupationer av universitetsbyggnader för att uppmärksamma kriget i Gaza eller illegala sittningar framför entrén till riksdagen. Men det kan också bli tystare demonstrationer där arrangörerna har sökt och fått tillstånd.

De ämnen som aktivisterna vill belysa är både akuta och alarmerande. Mycket tyder på att vi står inför en klimatkatastrof och att kriget i Gaza är ohyggligt. Att många, ofta unga, känner stor ilska och lider av klimatångest är både förståeligt och självklart, annars skulle de inte ta till dessa metoder. Många accepterar dock inte utomparlamentariska metoder då de kommer i konflikt med andra grundläggande värderingar, till exempel de demokratiska principerna att riksdagen fastställer de lagar som vi ska följa.

I vår trädgårdr en annan form av aktivism har dykt upp, nämligen kraschen på bolagsstämmor, en fråga som har lyfts fram av denna tidnings ledarsida. Det handlar om aktivister som köper aktier i börsbolag som de ogillar. Att försöka påverka ett företag genom aktieägande är det normala sättet att uppnå effektiv bolagsstyrning. Det är vad kapitalister av alla slag gör och redan på 1970-talet köpte de politiska ungdomsförbunden aktier i utvalda företag för att få uppmärksamhet i olika frågor. Nu har även en del klimataktivister sett aktieägande som ett sätt att påverka.

Men aktiebolagslagen kräver att man håller sig till de blanketter som lagen ger, till exempel att ställa frågor eller göra egna förslag. Förslagen kan till exempel gälla att upphöra med viss verksamhet, föreslå andra styrelseledamöter, säga nej till långtgående incitamentsprogram eller annat. Många klimataktivister accepterar detta arrangemang och på vårmötet t.ex H&M HM B +0,47 %Dagens utveckling agerade som kritiska aktieägare. Dessa fick gott om utrymme att presentera sina förslag för en lyhörd majoritetsägare och mötet var ett bra exempel på hur det borde gå till.

På andra möten aktivisterna har dock ingen avsikt att lägga fram konkreta förslag och därmed påverka mötet. Deras enda ambition har varit att uttrycka sin ilska mot bolaget och dess övriga aktieägare genom att krascha mötet. De vill helt enkelt inte att mötet ska kunna genomföras. Detta hände i det börsnoterade bolaget Orrön ORRON +1,59 %Dagens utveckling Energi. Företaget har en bakgrund inom fossil energibranschen men har idag omvandlats till ett företag för förnybar energi. Här var företagets och huvudägarens förflutna målet för ilskan, inte företagets nuvarande verksamhet.

Orröns möte upplöstes i kaos och polis tillkallades. Mycket tyder på att företaget vill undvika en repris nästa år och att man då väljer att organisera mötet som ett helt digitalt möte. Det är en möjlighet som riksdagen har öppnat upp från i år.

Vid ett helt digitalt möte deltar aktieägare endast via dator eller telefon och möjligheterna till påverkan minskar kraftigt.

Jag ser den här utveckling som djupt oroande. Att behöva avbryta ett fysiskt möte och ringa polisen för att ta itu med demonstrerande aktieägare är inget som något företag vill ha. Tvärtom är mötet till för att stärka relationen mellan bolaget/styrelsen och aktieägarna. Årsstämman i ett börsnoterat bolag är aktieägarens högtidliga ögonblick då denne ska utöva sina rättigheter. Det goda samtalet är grunden för all framgångsrik bolagsstyrning.

Men många företag sysslar med aktiviteter som har klimatpåverkande effekter, vilket kan uppröra aktivister med klimatångest. Det kan handla om energibolag, gruvdrift, transportföretag och detaljhandelsverksamhet.

Om alla dessa företag riskerar att få sina möten att krascha och därför går över till helt digitala möten, skulle vi se slutet på det aktieägarinflytande som vi tillämpar idag. Och även ett digitalt möte kan saboteras. Då kan en bolagsstämma inte genomföras alls.

Vad säger justitieministern? Det var väl knappast meningen att helt digitala bolagsstämmor skulle användas för att avskräcka aktivister som kraschar mötena, eller hur? Och vad säger College of Corporate Governance som föreskriver fysiska möten som god bolagsstyrning. Hur ska det vara möjligt att hålla fysiska möten i framtiden? Eller möten överhuvudtaget.

Frågorna kräver svar. Annars riskerar vi att spridningen av aktieägandet i Sverige snart är historia.

Susi Quarttidigare aktiebolagsutredare, lärare i bolagsstyrning och valförberedare i börsbolag.

Lämna ett svar