Så marscherade SD:s trollarmé ut från nätet och rakt in i svensk politik


På tisdagen kom TV4:s ”Kalla fakta” vad många hade misstänkt länge: Sverigedemokraterna har en trollarmé av nätkrigare, som betalas av partiet.
Av wallraffing SD:s kommunikationsavdelning identifierar “Kalla fakta” 23 anonyma konton på Facebook, Youtube, Tiktok och Instagram som kontrolleras av SD. Under årets första tre månader publicerade de cirka 1 000 inlägg som setts över 27 miljoner gånger – meddelandena når alltså väldigt många människor. Och med tanke på att en av cheferna säger att SD har ett 50-tal anonyma konton kan antalet inlägg och visningar bli ännu fler.

För de som inte gör det spendera mycket tid på sociala medier, omfattningen av detta kan vara svår att ta in. Vad är poängen med ett 20-tal konton online?
Svaret är att det beror på vilken typ av konton det är. Om de delar klipp av söta katter, roliga danser eller smarta gåtor är det inga problem. Men SD-kontona ägnas dag efter dag åt att förgifta det offentliga samtalet och driva det i en farlig riktning – medvetet och organiserat.
Ämnesvalet är ensidigt. Människor är demoniserade. Och andra partiers politik är förvrängd.
I en video verkar Magdalena Andersson (S) hävda saker som hon inte har sagt. Nooshi Dadgostar (V) jämförs med Stalin. När Alice Teodorescu Måwe (KD) deklarerar att hon inte har något gemensamt med SD, mobiliserar armén genom att “börja bash henne” på sociala medier, vilket uttrycks i den dolda inspelningen. Och även ledande politiker från Moderaterna och Liberalerna hängs ut. Detta trots att det uttryckligen står i Tidöavtalet att samarbetsparterna ska “tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.
SD:s trollfabrik massproducerar alltså negativa och missvisande saker om Sverige, utrikesfödda och politiska motståndare. Ibland med en skämtsam ton. Ofta pekade, för att nå ut.

Är det nu M, L och KD som visar att deras riktiga väljare förtjänar bättre?

Genom att ha många konton som till synes oberoende av varandra sprider samma budskap skapar SD en illusion av att deras åsikter har ett brett stöd bland “vanligt folk”. De som redan delar värderingarna känner att de är en del av en stor gemenskap. Och ju mer något som upprepas – till exempel att invandrare är farliga och kriminella – desto “sant” blir det.

På så sätt förskjuter de anonyma kontona ramarna för samhällsdebatten i SD:s riktning. Det gör att partiets officiella åsikter framstår som betydligt mindre kontroversiella.
Sedan följer flera andra partier efter. Inte för att de vill spela följ John, utan för att SD lyckats skapa känslan av att deras framtidsbild och verklighetsbild har ett brett folkligt stöd.
Det är här trollkonton börjar verkligen spela roll. De har inte bara inflytande över det digitala samtalet. Genom dem påverkar SD även andra partiers politiska förslag och därmed svensk politik – ibland också genom att se till att det kostar att vara partiets motståndare.
Att SD vill det är glasklart. Men det kan knappast vara en utveckling som Ulf Kristersson (M), Johan Pehrson (L) och Ebba Busch (KD) är nöjda med.
Därför är frågan om de tänker fortsätta låta Jimmie Åkesson (SD) styra debatten och politiken? Eller är det nu M, L och KD som visar att deras riktiga väljare förtjänar bättre?
Läs mer:
DN:s redaktion: Ebba Buschs budskap ska vara enkelt – “öppna era hjärtan”
DN:s redaktion: Hur många experter måste diskutera regeringens klimatpolitik innan Ulf Kristersson börjar lyssna?

Lämna ett svar