Det kan jämföras med nivån för en vecka sedan, då sannolikheten för en räntehöjning var uppe i 56 procent enligt marknadsprissättning.
Förändringen förklaras bland annat av rapporter om oväntat låg inflation i oktober i både Sverige och USA. Dessutom finns det allt fler tecken på att situationen på den svenska arbetsmarknaden har börjat försämras, med minskad sysselsättning och högre arbetslöshet.
I september angav Riksbanken en sannolikhet på 40 procent för en räntehöjning vid novembermötet och storbankernas ekonomer är oeniga om det blir en höjning eller inte innan räntebeskedet.
Kronan har också stärkts efter inflationsrapporten, upp med cirka 20 öre mot euron sedan förra veckan. Den svenska valutan svävar därmed kring de högsta nivåerna sedan i somras.
Samtidigt har räntorna på den svenska marknaden tagit ett steg nedåt. Räntan på en tioårig svensk statsobligation har sjunkit med 0,20 procentenheter till 2,63 procent sedan slutet av förra veckan.
Nästa räntebesked från Riksbanken – som ovanligt nog presenteras från Jönköping – kommer torsdagen den 23 november. Det är årets sista planerade räntebesked.
Läs mer: Booli: Så har höga räntor drabbat bostadsmarknaden
