Jättebeslag av guld, klockor och kontanter i specialoperation på Arlanda

Fyndet på Arlanda skapade rubriker: Mannen i 60-årsåldern stoppades den 15 april i år med guldtackor värda 1,7 miljoner i bagaget. Enligt polisen hade mannen för avsikt att lämna landet och guldet togs i beslag, varefter en förundersökning om grov penningtvätt inleddes. Under loppet av några veckor gjordes ytterligare flera sensationella beslag av guld och stora mängder kontanter på flygplatsen.

Beslagen skedde som en följd av en särskild insats – en “förstärkt kontrollinsats” – som genomfördes på Arlanda i april och leddes av Tullverket, säger Johan Norrman, tillförordnad generaldirektör på tullverket.
– Det har varit väldigt lyckat. Men vi kan samtidigt konstatera att penningflödet ut ur landet är stort, säger han.

Insatsen skedde som ett samarbete mellan Tullverket, Polisverket, Kronofogdemyndigheten och Norska försäkringskassan och genomfördes genom att tulltjänstemän genomförde kontroller bland annat vid porten där avgångar samlas innan ett flyg.
– De går då fram till folk och ställer frågor till dem. Kommer det fram något som gör att tulltjänstemännen misstänker dem så görs en kontroll, säger Johan Norrman.

Totalt gjordes 523 sådana kontroller där de olika närvarande myndigheterna kunde göra sökningar i sina system. 95 fall anmäldes till Försäkringskassan om misstänkt bedrägeri, till exempel resenärer som får sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Kronofogdemyndigheten handlade 57 ärenden där kontanter och värdeföremål för över 1,6 miljoner kronor kunde förverkas.

Därutöver kunde polisen ta hand om 16 fall relaterade till misstänkt penningtvätt av olika slag. Totalt omfattade polisens ärenden belopp på drygt 4,5 miljoner kronor under insatsen i april.
Den totala summan som insatsen omfattade var närmare sju miljoner kronor, enligt siffror från Tullverket.
Är denna penningtvättsverksamhet kopplad till gängkriminalitet?
– Ja absolut. Det är min bedömning, säger Johan Norrman.
Smuggling av kontanter och värdegods ut ur landet via Arlanda är inget nytt fenomen – och ibland handlar det om extrema summor. Den 12 maj 2022 stoppades två män som hade checkat in tre resväskor på flygplatsen på väg till Istanbul. Efter att tullpersonalen fattat misstankar mot duon öppnades bagaget. Påsarna visade sig innehålla 25 miljoner kronor i olika valutor.
Utredningen avslöjade att en av männen hade rest till Turkiet ofta och totalt 170 miljoner kronor hade smugglats vid åtta tillfällen, men huvuddelen av pengarna hittades aldrig. Båda männen dömdes senare till långvariga fängelsestraff för grov ekonomisk penningtvätt.

Men tulltjänstemän har inte alltid möjlighet att förhindra flödet av pengar över gränsen, även om de fångar misstänkta personer i färd med att ta betydande summor utomlands. Sedan 1 augusti 2022 har polisen kunnat genomföra distansbeslag, vilket gör att Kronofogden med hjälp av polisen kan ta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara där. Tullmyndigheten har dock inte denna befogenhet och enligt Johan Norrman leder det till situationer där personer måste släppas på fri fot trots att det finns starka misstankar mot dem – och stora summor riskerar att försvinna utomlands istället för att tas i beslag.
– Om polisen inte kan ta ärendena måste vi släppa de här personerna. Det finns en stor frustration inom Tullverket över detta. Vi känner att vi skulle kunna göra mer, säger Johan Norrman.

För att åtgärda problemet lagen skulle behöva ändras, säger han. För det första vill Johan Norrman att Tullverkets personal ska kunna genomföra distansbeslag på samma sätt som polisen kan.
– Vi vill ha kraftfullare verktyg och då är det lagstiftningen jag tänker på. Då skulle den enskilde tulltjänstemannen kunna ta kontanter och ta klockor som vi nu ibland tvingas släppa igenom, säger han.
För det andra bör det finnas en anmälningsskyldighet när stora belopp överförs inom EU, enligt Johan Norrman, Stora belopp definieras som mer än 10 000 euro, motsvarande ungefär 100 000 kronor. I dagsläget gäller anmälningsskyldigheten när stora belopp ska föras till ett land utanför EU – dock inte inom unionen.
För det tredje vill Johan Norrman att det utreds om det är möjligt att införa en ny brottsrubricering för att täcka fall som rör misstänkt penningtvätt men som formellt sett inte är brott idag. Syftet är att fånga upp fall där någon till exempel går över gränsen många gånger med mindre summor.
– I dag går det att ha med sig till exempel 50 000 kronor och resa tio gånger. Vi vill ha möjlighet att bedriva underrättelsearbete för att komma åt dessa fall. I dag har vi inte möjlighet att lägga den typen av pussel, säger Johan Norrman.