President Biden sa att Nato är starkare än någonsin, och det var tydligt mellan raderna att det är den amerikanska presidentens ledning som har lett till detta.
Har Joe Biden räddat NATO?
– Han har rätt i att Nato är starkare än någonsin. Delvis av den uppenbara anledningen att både Sverige och Finland är inblandade är det en otroligt viktig konsekvens av det fruktansvärda kriget i Ukraina. Dels för att det har hänt mycket inom Nato vad gäller styrkeuppbyggnad, försvarsplanering och försvarssatsningar. USA har varit väldigt viktigt för det. Sedan dess har även många europeiska länder gjort sitt, säger Ulf Kristersson.
Nato-toppmötet har kritiserats att vara mer av ett jubileum än en milstolpe för alliansens utveckling. Polen har föreslagit att Nato ska höja ribban för hur mycket medlemsländerna måste investera i försvaret, men något nytt mål kommer inte att sättas upp. Ukraina har krävt en inbjudan att bli medlem, men den frågan finns inte på dagordningen.
När ska Ukraina bli medlem i Nato?
– Tyvärr finns det inget bättre svar än: så snart som möjligt. Det beror på hur länge det här kriget pågår och hur det här kriget slutar. Du kan inte bli medlem i Nato mitt i ett pågående krig. Men alla är överens om att vi måste ha en väg framåt, en bro till exempel, till NATO-medlemskap för Ukraina. Det är otroligt viktigt att det här avtalet upprättas på det här mötet, säger Ulf Kristersson.
Nato kommer överens om ett militärt bistånd till Ukraina på 40 miljarder euro under ett år, vilket är samma summa som Nato tidigare gav per år. Räcker det verkligen för Ukraina att vinna sitt försvarskrig?
– Det är klart att ju mer långsiktigt stöd man kan få, desto bättre. Det finns skäl till att vi själva tog ett treårigt beslut. Men det är ganska komplicerat av formella skäl att få andra länder att gå med på beslut som kortsluter budgetprocesser. Det är fortfarande ett ganska stort steg som tas.
Varför ska stödet fungera i framtiden när det inte räckt hittills?
– Nej, det är klart att det inte går att garantera. Jag tror fortfarande att möten som detta är ett sätt att förena länders krigsformuleringar som tar ett steg framåt. Då kan det alltid bli ännu bättre. Vissa länder har tioåriga åtaganden. Det vore bättre om alla kunde göra det.
Den polske presidenten har tidigare föreslagit ett nytt mål för Nato att avsätta minst tre procent av BNP till försvaret. Om det skulle komma upp, skulle Sverige stödja det?
– Just nu är frågan inte på dagordningen. Jag tycker att det är viktigt att alla verkligen når de två procenten och att de ses som ett golv, inte ett tak. Men om världen fortsätter att vara lika osäker som den är nu kommer vi säkert att prata om ytterligare förstärkningar.
Du beskriver ofta en mycket allvarlig säkerhetssituation. Borde inte Nato ta djärvare steg då?
– Det är djärva steg när så många länder dramatiskt ökar sina försvarsinvesteringar, när försvarsindustrin är på högvarv och länderna i Europa bevisar för USA att vi själva är beredda att ta ansvar för Europas försvar i Nato. Jag har viss respekt för att USA vill se ett Europa som satsar mer på försvaret.
Trots att NATO-toppmötet utformades som ett styrkeförklaring där enigheten mellan medlemsländerna och viljan att försvara varandra och Ukraina framhålls finns det en regeringschef som skapat en väldigt dålig stämning.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har börjat sitt halvår som EU-ordförandeskap med att åka till Ryssland och Kina och prata om en fredsplan. Ulf Kristersson kommenterade Nato-kollegan han besökte i Budapest i våras med skarpa ord vid en presskonferens på onsdagsmorgonen.
– Jag tror att Orbán i praktiken kidnappar det ungerska presidentskapet när han åker till Ryssland och Kina några dagar in i presidentskapet. Han åker inte dit som EU-ordförande, men ger intrycket att det handlar om fredssamtal. Det tycker vi är väldigt allvarligt, sa Ulf Kristersson.
Ungern utmärkte sig genom att skjuta upp det svenska NATO-medlemskapet. Det ser inte ut att bli sista gången Sverige och andra kommer på kant med Viktor Orbán.
