Kraftig ökning av studenter som läser på distans


När höstterminen drar igång har fler studenter kommit in för att läsa kurser på distans än som blivit antagna till kurser som hålls på plats vid landets många universitet.
– Andelen distansutbildningar och kurser har tillsammans ökat med åtta procent och antalet studenter som söker till och anmäler sig till distansutbildning har också ökat, säger Robin Johansson som är enhetschef på antagningsavdelningen på UHR.

Myndigheten har tagit fram siffror för DN som visar att både kurvan för distanskurser och program fortsätter uppåt.
Förra året översteg antalet antagna till distanskurser antalet antagna till kurser på plats.

Robin Johansson, enhetschef på UHR.

Under 2019 var det 83 280 studenter antagna till kurser på distans jämfört med 116 827 som antogs för att studera på plats vid universiteten.
I höst, fem år senare, är det 130 712 studenter som har antagits för att läsa kurser på distans, jämfört med endast 108 685 som ska läsa kurser på campus.
Det är en ökning med 57 procent för distanskurser, bara under de senaste fem åren.

En förklaring är att vi vant oss vid distansundervisning under pandemin 2020-2021. Det har lett till att eleverna blivit mer öppna för och varma i kläderna när det kommer till att studera på distans, säger Robin Johansson.
– Fler har blivit vana vid att använda tekniken, vilket också gör att det finns nya sätt att gå kurser som man är intresserad av. Det gör att efterfrågan har ökat, säger Robin Johansson.
Han tror att flexibiliteten lockar många. Studenter behöver inte flytta, vilket gör det lättare för vissa att kombinera studierna med familjelivet, tror han.

Även antalet läsare distansutbildningarna ökar i förhållande till de som studerar på campus. Ett exempel är polisutbildningen som har funnits på distans i många år men utökades i samband med pandemin.
Sedan dess har efterfrågan bara fortsatt att öka.
Jour- och examensmyndigheten, som sköter antagningen till polisutbildningen, har tagit fram siffror som visar att det totala antalet antagna studenter till höstens polisutbildning den 5 juli var 960 stycken.
Av dessa är 350 platser avlägsna.
– Det är fler än någonsin tidigare, säger kommunikationschef Marinette Nyh Radebo.

Anders Henckel är polis i Göteborg och gruppledare på rikspolisens utbildningsenhet.

Bild 1 av 2

Polisutbildning kan genomföras på distans.  Sedan är studenterna på campus i snitt var fjärde vecka för att träna praktiska pass.  På bilden övar eleverna Saija Kontio och Johan Larsson ett ingripande på Polishögskolan i Borås.

Bild 2 av 2

Alla som studerar polisutbildning på distans är på universitetet i snitt var fjärde vecka, säger Anders Henckel som är polis i Göteborg. Han är även gruppledare på polisutbildningsenheten och nationellt ansvarig för antagningen till polisutbildningen.
– Det gör att de kan genomföra alla praktiska ämnen, och även proven i dessa, på universiteten, säger Anders Henckel.
Det kan handla om att lära sig köra polisbil, skjuta pistol eller genomföra olika kriminaltekniska undersökningar.
Vilka är fördelarna med distansutbildning?
– Att vi lyckas nå en ny målgrupp, till exempel personer som kan ha familj och har svårt att flytta för att de har barn hemma, säger Anders Henckel.
Utmaningarna?
– Att veckan när de är på campus kan vara väldigt intensiv med långa dagar och mycket att hinna med. Det kan också vara problem med att slutföra vissa steg om någon missar den veckan.

DN har i en granskning i våras visat att distansutbildning kan utgöra en säkerhetsrisk eftersom kunskapen hos de som studerar till polis blir allt sämre.
Anders Henckel ser ingen sådan ökad risk.
– Alla examineras på samma sätt oavsett om de går på campus eller distansläser i antagningsprocessen. Samma säkerhets- och lämplighetsintervju genomförs. Och veckorna de är på universitetet räcker för att se hur de agerar, säger Anders Henckel.

Lämna ett svar