Regeringens höjda lönekrav hotar välfärd i norr – Zana från Jörn hotas av utvisning

Zana Rafaat, 44, träffas i dörren till familjens röda hus mitt i Jörn, ett halvt mil utanför Skellefteå. I famnen har han den ettåriga katten Bella, som nyfiket blickar ut mot den snötäckta gården.
Det är två timmar kvar innan han måste gå sitt pass på äldreboendet Björkhammargården där han arbetar heltid, tillsvidareanställd som vårdbiträde.
– Välkommen in, säger han medan han försöker få Bella att hålla sig inomhus.

Den 4 november gick hans arbetstillstånd ut. Sedan dess svävar han i ovisshet om framtiden.
Det är osäkert om han kommer att klara av det ökade stödkravet för arbetstillstånd för personer som kommer till Sverige från ett land utanför EU/EES för att arbeta. Höjningen gäller från 1 november och innebär att det krävs en månadslön på minst 27 360 kronor. Nästan 15 000 personer som har arbetstillstånd ligger under den nivån, enligt Migrationsverkets statistik.
Zana Rafaat tjänar 25 500 kronor plus OB-ersättning.
– Det är svårt att tänka på. Vi har ett liv här och kan förlora allt.

DN har frågat alla 29 kommuner i Norrbottens och Västerbottens län om socialtjänsten berörs av det höjda lönekravet. Skellefteå räknar med att tappa minst 150 personer. Samtidigt som kommunen redan brottas med underbemanning.

– Vi är i en svår situation och har svårt att rekrytera. Vi kan inte hålla alla platser öppna på våra äldreboenden. Vi har för närvarande cirka 40 platser stängda på grund av rekryteringsproblem. Vi har också svårt att genomföra alla insatser inom hemtjänsten där vi ofta får skjuta upp serviceinsatser, säger Peter Näsström, verksamhetschef för hemtjänsten i Skellefteå.
Arbetslösheten är låg i Norrbotten och Västerbotten. 4,1 procent i Norrbotten och 3,7 procent i Västerbotten, enligt Arbetsförmedlingens siffror för september. På riksnivå var 6,4 procent inskrivna som arbetslösa samma månad.

Zana Rafaat kom till Sverige från Irak med sin fru Shaymaa Mustafa och fyra barn 2015. Sedan dess har han, Shaymaa och två av barnen blivit fast anställda på Björkhammargården.
– När vi flyttade till Sverige var min lilla dotter 3,5 år. Hon har börjat skolan här, hon kan inte prata kurdiska bra eller skriva. Hon pratar perfekt svenska. Om man tänker efter så känns det väldigt jobbigt att förlora allt.

Han trivs med att jobba på äldreboendet och säger att det är som att vara hemma. Och livet i lilla Jörn, med drygt 600 invånare, passar familjen perfekt.
– Vi skulle inte kunna bo i en storstad. Här i Jörn är det lugnt och utan problem. Vi vet vem alla är och alla vet vem jag är. Om du skulle säga till någon “Zana, han är väl inte så bra på jobbet?”, då skulle de säga “nej, du skojar”.

Zana Rafaats mål är att studera vidare och bli sjuksköterska.
– Jag vill utveckla mig själv och fortsätta lära mig svenska. Men mest tänker jag på min familj, jag vill att vi ska kunna fortsätta bo här.
På frågan om hur det är att inte veta hur framtiden kommer att se ut rycker han på axlarna.
– Vad ska vi göra, vi vet ingenting. Du känner dig maktlös.

Vad ska vi göra, vi vet ingenting. Du känner dig maktlös

– Många asylsökande kommer hit och vill fortsätta bo här, skaffa barn och lära sig språket. Det är klart att det finns kriminella, absolut, men vi, är vi kriminella?
Skellefteå står inför ett stort samhällsomvandling med växande industriföretag, till exempel batteritillverkaren Northvolt. Enligt Camilla Lindström, HR-chef på socialkontoret i Skellefteå, är konkurrensen om arbetskraften hård redan i dag.

Företagen i de pågående industrisatsningarna ropar på personal.
– Vi har faktiskt inte tillräckligt med befolkning för att det ska räcka till alla lediga jobb, säger Camilla Lindström.

Hon får medhåll av Anki Pettersson, kommunförbundets ordförande i Skellefteå.
– Det är hemskt eftersom vi inte har vikarier redan i dag. Många av de drabbade har lånat pengar och köpt hus, de har fast anställning. Detta är en sorg för många. Hur ska man förklara för barnen i skolan att nu får de inte stanna?
Hon säger att det inte går att göra undantag från kollektivavtal för att höja lönerna för vissa personer. Då måste man höja för alla.
– Det är det här som är svårt. Vi vet att kommunerna saknar resurser. De har inte heller fått de pengar de önskat av regeringen.

Snön knasar under fötterna när Zana Rafaat går genom Jörn på väg till jobbet med matlåda i handen. Han pekar på hus där arbetskamrater bor och passerar lägenheterna som familjen bodde i innan de köpte huset. Han skämtar om hur svårt det var att prata med de äldre på boendet, innan han lärde sig tyda skelleftebondsdialekten.
– En sa att han ville “kloa” och jag förstod ingenting. Sedan pekade han på toaletten och då förstod jag direkt.
Inne på äldreboendet möter hans chef Jan Lindberg honom. Här på Björkhammargården finns fem fast anställda som riskerar att drabbas av de nya kraven. Totalt består personalstyrkan av cirka 24 personer.

– Det är klart att personalen är orolig. Om fem personer försvinner härifrån över en natt är det en katastrof, vi skulle inte kunna hantera verksamheten och skulle behöva prioritera insatser.
Han tror att är oklart hur reglerna ska tillämpas.
– Jag kan inte svara på frågorna från personalen eftersom jag inte vet vad som gäller. Vi behöver veta vad som ingår i bruttolönen och om det finns undantag att ta hänsyn till.
– Det hade varit en bra idé att jobba lite annorlunda, kanske titta på undantagen innan de införde de nya reglerna och inte efter, säger Jan Lindberg.

Minister för arbetsmarknad och integration Johan Pehrson svarar endast via mejl. Han menar att regeringen skyndsamt motarbetar ett system som har öppnat upp för omfattande organiserad brottslighet och att regeringen inför tillfälliga regler som gäller tills det finns ett långsiktigt hållbart regelverk på plats. Han hänvisar också till en pågående statlig utredning som bland annat tittar på undantag för enskilda yrkesgrupper. Detta ska presenteras för regeringen i januari.

Zana Rafaat har bytt om till arbetskläder och satt sig vid datorn för att ta reda på vad som hänt på avdelningen under förmiddagen. Hans hopp ligger just nu på OB-tillägget. Räknas det in i hans totala lön kommer han att uppfylla kravet.

Läs mer:
Höga krav på arbetskraftsinvandring försvårar rekryteringen till välfärdsyrken
Ministern: “Jobbet måste tas av människor som redan är här”
Hon hotas av utvisning – tjänar för lite trots månadslön
Svenskt näringsliv: Regeringen skjuter sig själv i foten