Men på onsdag morgon de första migranterna anlände till hamnen i Shengjin strax norr om huvudstaden Tirana.
Det handlar om 16 män från Bangladesh och Egypten – en mycket liten del av de cirka 54 000 båtflyktingar som hittills i år har plockats upp av den italienska kustbevakningen.
Senare på onsdagen de transporteras till ett annat italienskt centrum på en före detta militär flygplats längre in i Albanien. Där måste deras asylansökningar snabbt utredas av de italienska myndigheterna.
Sedan avvisas de förmodligen till Bangladesh respektive Egypten.
Det är ingen slump att de första migranterna kommer från just dessa länder, som finns på Italiens lista över “säkra” platser att återvända till. Det handlar med andra ord om migranter med i princip noll chans att få asyl.
Idén att flytta asylmottagning utomlands prövades först av Australien för 20 år sedan. Migranter som stoppades till sjöss skickades till önationen Nauru och till Papua Nya Guinea.
Både Danmark och Storbritannien hade planer på att skicka asylsökande till Rwanda, men de ställdes senare på is.
Den italiensk-albanska planen gäller upp till 3 000 migranter per månad. Alla kommer att vara ensamkommande män.
Planen har fått skarp kritik, bland annat från FN:s flyktingorgan UNHCR.
– Det är ingen hållbar lösning, och det här får aldrig bli en modell för EU:s inställning till asyl och migration, säger Susanna Zanfrini från den italienska avdelningen av hjälporganisationen IRC.
Men det kan fortfarande vara så. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hyllat den italienska planen som ett sätt att “tänka utanför boxen”, och andra europeiska länder har visat intresse för liknande avtal med Albanien.
