Noterat av DN:s läsare den 16 oktober


Kan statsminister Ulf Kristersson förklara varför en president i en kriminell mc-organisation är ett mindre säkerhetshot än en mamma i en fredlig klimatorganisation?
Kerstin Olssonpensionär

Tänk om Romina Pourmokhtari (L) kunde ta sitt uppdrag på allvar som försvarsminister Pål Jonsson (M). I DN uttrycker han följande: “Det är bråttom att bygga ett starkare försvar och det är fara i förseningen.” Tänk om Romina Pourmokhtari hade uttryckt sig så om klimatet! Ulrika Fjelner, Sollentuna
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) skriver på DN Debatt 16/10: “Vi ska minska utsläppen, men inte minska svenskarnas ekonomi”. Uttalandet är ihåligt eftersom de nämnda åtgärderna som riktar sig till privatpersoner är sänkt drivmedelsskatt och elbilspremie för människor i glesbygd. Dessa åtgärder är bara till nytta för svenskar med bilar och fungerar även som stöd för fossil- och bilindustrin. Alla svenskar äter mat, även de som inte har en fossilbil. Istället för att subventionera fossilindustrin med sänkt drivmedelsskatt skulle subventionerna kunna läggas på mat. Det skulle alla svenskar tjäna på. Det skulle vara intressant att höra hur tänkandet ser ut där en sänkt skatt på fossila bränslen leder till ökad legitimitet för omställningen bland svenskarna och även borde leda till att svenskarna i högre grad bidrar till omställningen. Det är som att tro att en sänkning av priset på bakverk gör att svenskarna blir mer motiverade att äta nyttigt.
Katarina Nywall, mikrobiolog
Inkomster från prostitution kommer även fortsättningsvis att beskattas, enligt regeringen. Enligt svenska ordböcker är den som får ersättning från de som prostituerar sig hallick. Vad är nästa steg? Ska prostitution räknas som arbete? Vem ska i så fall hänvisas till den marknaden vid arbetslöshet?
Margó Ingvardsson, Rosenlagen
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger rätt saker om palestiniernas lidande av kriget i Gaza, om behovet av en tvåstatslösning och att Israel måste följa krigets lagar. Hon förordar sanktioner mot terrorgruppen Hamas och dess givare Iran, men motsätter sig sanktioner mot den israeliska ockupationsmakten som har orsakat överlägset mest förstörelse och död. Ulf Kristerssons regering har fått den fula vanan att minska stödet till förtryckta statslösa folk. Först kastades kurderna under bussen för att få den turkiske autokraten Erdogan att släppa in Sverige i Nato. Och nu innebär vår passivitet att kasta palestinierna under samma buss. Utvisningen av palestinier 1948 kallas al-Nakba, Katastrofen. Om Gazakriget inte ska kallas förintelsen måste israelisk krigföring stoppas med hårda sanktioner. Den riktar sig inte bara mot Hamas, utan också villkoren för en tvåstatslösning.
Niclas Kuoppa, Stockholm

Bild inskickad av Anders Hult, Enskededalen.

Svar till Jan Erik Rådehed: Enligt FN:s resolution 1701 från 2006 skulle Israel dra tillbaka sina styrkor från södra Libanon, Hizbollah skulle dra sig tillbaka norr om floden Litani. FN-styrkorna skulle hålla fred i södra Libanon. Hizbollah följde inte resolutionen utan byggde istället ett omfattande nätverk av tunnlar och vapenlager. Den brittiska tidningen The Telegraph har bekräftat på plats att Hizbollahs tunnlar går inom hundra meter från FN-poster. Enligt Israel intar Hizbollah-soldater ställningar nära FN-trupper som därmed blir ett slags gisslan.
Per Eriksson, Falkenberg
Även om du, som jag, är en anhängare av FN och en kritiker av den israeliska regeringen, är kritiken av världsledare om vad israelerna gör i södra Libanon mer än legitimt ouppnåelig och cynisk. Under 18 år av FN:s “fredsbevarande” närvaro verkar Hizbollah ha kunnat ta positioner, gräva tunnlar och lagra vapen i vad som skulle vara en demilitariserad del av Libanon, enligt resolutionen bakom operationen. Ingen kraftfull kritik har framförts och lite har publicerats om Hizbollahs agerande, efter att Israel följt resolutionen och dragit tillbaka sina styrkor. När Israel nu måste sätta stopp för Hizbollahs årslånga, dagliga attacker från södra Libanon, utan att FN:s maktlösa trupper kommer till skada, är det Israel som får kritiken, även från EU! Cynism och hyckleri som leder till fler bekräftelser på terroristernas agerande.
Max Hüttner

Varför detta barbari, det vill säga primitiva, hjärtlösa och råa handlingar? Se på staten Israels skapande av getton i dess omgivningar. Se tillståndet för Rysslands omänskliga krigföring i Ukraina. Lär du dig aldrig? “Man” vill göra gott, men regeringar har spårat ur. Varför?
Erik Lindh, Uddevalla

Bild inskickad av Kent Nordqvist, Örebro.

I SVT:s partiledardebatt sa Jimmie Åkesson (SD) något som jag skriver under på, nämligen att Islamofobi är ett märkligt begrepp. En fobi innebär vanligtvis en obefogad rädsla för något, men det finns anledning att vara orolig för spridningen av islam och dess olika uttryck. Vi ser extrema handlingar som hämtar näring från de mindre trevliga sidorna av ren islam, och även om majoriteten av muslimer är mer sansade för sin tro så finns det för många som utgör ett milt uttryckt orosmoment. Därmed blir islamofobi en språklig anomali.
Gunnar Kihlstedt
Vi måste stoppa och definiera ordet och fenomenet folkgrupp. Vilka är och definieras som etniska grupper? Är svenskar eller norrmän etniska grupper? Är det amerikaner eller thailändare? Var exakt beskrivs vad som utgör en folkgrupp? Hudfärg, släktskap, språk, religion, lagar eller vad? Kanske allt på en gång? Skulle vara intressant att få en begriplig förklaring.
Sixten Liedbergius, pensionär
Visst är man van vid att skämmas när våra politiker debatterar i tv-rutan. I den senaste partiledardebatten Ebba Busch (KD) utmärkte sig i den konsten. Det var när hon, som svar på S-ledaren Magdalena Anderssons önskan/krav om att det måste bli blocköverskridande förhandlingar om eventuell framtida användning av kärnkraft, traskade över studiogolvet och lämnade över sitt telefonnummer till Magdalena Andersson. Som om de två skulle lösa problemet via telefon. Är det så här vice statsministern vill forma Sveriges energiförsörjning? Att då statsministern lutade på huvudet och sa “att den som vill vara med och bygga ny kärnkraft som en solid bas som vi kan lägga på mer väderberoende energi, mer än gärna gör.” Sveriges framtida energisystem är en mycket större fråga än att det hanteras på det slarviga, nonchalanta sättet. En blocköverskridande riksdagsutredning måste genomföras så snart som möjligt!
Rolf Olofsson, Knåda

amerikanska valet. Foto inskickad av Lars Amedé, Kista.

Inbrottet i en vattenreservoar i Bollnäs aktualiserar frågan om vår beredskap när det gäller att skydda våra vattentäkter. I ett allt varmare klimat är det viktigt att vara försiktig med vattnet. Har vi råd att spola ner dricksvatten i våra toaletter? Behöver vi köpa växtbaserad mat som kräver mycket vatten för att växa? Vilka produkter kräver mycket vatten? Enligt Världsvattendagen det går åt 140 liter vatten för att producera en kopp kaffe. Att producera ett kilo avokado, runt 2 000 liter. Risodlingarna behöver 2 500 liter vatten för att producera 1 kg ris. Varför inte äta mindre kött? Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten.
Claes Thulin, Ljungsbro

Efter att ha haft problem med mitt TV-abonnemang via Telia Play Box under en längre tid och upprepade gånger ringt 90 200 och varit uppkopplad till olika supportnivåer dokumenterade jag problemet tydligt och skickade det via kontaktvägen i “Mitt Telia” till Telia med en begäran om hjälp. Redan dagen efter fick jag ett sms med “Förslag till lösning” och klickade med stor förväntan på länken till lösningen. Efter att ha loggat in med bank-id kunde jag läsa att lösningen var att ringa 90 200 och att ärendet därför ansågs avslutat! Det här är Telia!
Bengan Angerfelt, Sten hammare
Vesna Prekopic och några andra opinionsbildare hävdar att vi som anlitar städare i våra hem förnedrar och utnyttjar dem. Det är faktiskt vi som respekterar och värdesätter städpersonal. Städning är en professionell sysselsättning som kräver professionell kompetens och erfarenhet. Städarna jag träffade i mitt hem har både yrkesstolthet och ser deras värde. “Alla ska ta hand om sin egen skit”, hävdas det. Innebär det att Vesna Prekopic och andra kräver att få diska sin smutsiga tallrik på lunchrestaurangen?
Helmi Franklin, Sundbyberg
Svar till Leena Møller (Noterat den 15 oktober): Att ta en klunk vin har nu (tycks det) ersatts av att “smutta på sitt vin”, vilket får mig att lägga ifrån mig boken. Ingen klirrar i glaset längre, men det klirrar i glaset. Hujedamey!
Agneta Lautmann, före detta bibliotekarie, nu pensionerad
Tack, Lisa Magnusson, för ledaren idag! Det är trevligt och som en liten upprättelse att äntligen få läsa din och andra ledarskribenters recensioner av Olle Lidboms bok om Skolplattformen, som aldrig fungerade och tog från lärare, föräldrar och äldre anhöriga ett lärt och begripligt informationssystem med mejl och veckovisa. bokstäver. Det systemet var också mer personligt och mänskligt. Skolplattformen var där alla skulle lära sig, och när det inte fungerade var det lärarnas och föräldrarnas fel. Plattformen har, kan vi läsa, kostat 1,3 miljarder kronor och “skapades” tydligen trots stor inkompetens på olika plan. All frustration och stress det skapat i skolor och hem har förhoppningsvis lärt oss att stå på oss och inte låta oss bli överkörda i en liknande situation i framtiden. Många försökte stå på benen, men blev överkörda och kallade för dumma och hade förmodligen inget annat val. Det är oerhört konstigt hur det bara kunde få lov att “rulla på” så länge.
Eva Norman-Ericson, Dalarö
En artikel i DN den 25 februari informerade oss om att fången Thomas Eugene Creech skulle avrättas i ett fängelse i Idaho. Han har suttit på dödscell i fängelse i nästan 50 år. Avrättningen inhiberades dock efter en timme. Då hade de misslyckats – under en timme – att hitta en ven att sticka giftnålen i. Creech var tvungen att resa sig från sin dödsbädd och traska tillbaka till sin cell. Och där bor han, vad jag förstårän.
Åke Sintring, Laholm
Vill du också lämna ett bidrag till Noted vinjetten? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen och ett större urval på dn.se/insandare, måndag-fredag. Du kan läsa mer om hur du skriver insändare i DN här.

Lämna ett svar