Stora satsningar på förnybart bränsle till flyg och fartyg i stöpet

I maj 2022 presenterades en “världsunik” satsning på flygbränsle i samhället Långsele, Sollefteå kommun. Satsningen skulle ge 100 nya jobb och indirekt ytterligare 200. Ett stort lyft för en region som länge varit utan stora investeringar och dragits med av avfolkning.
Två och ett halvt år senare har projektet lagts ner.
Cirka 10 mil österut i Örnsköldsvik investerade Bill Gates bolag Breakthrough Energy 1,3 miljarder kronor i ett projekt som skulle producera förnybart fartygsbränsle. Satsningen presenterades så sent som i december förra året. Bill Gates sa till DN att det var “väldigt spännande”. Åtta månader senare, i augusti i år, stängdes satsningen.

Och i somras publicerade den europeiska lobbyorganisationen Transport and Environment en rapport. Den visade att två tredjedelar av alla investeringar i fossilfria marina bränslen i EU var i riskzonen.
Hur kunde det vara så här?
– Marknaderna har inte växt så snabbt som de borde, säger Elisabeth Wetterlund, som forskar om energisystem vid Luleå tekniska universitet.

Men för den som vill investera i förnybart flygbränsle tillverkat av rester från skogen, som satsningen i Långsele, är investeringskostnaderna stora.
– Tekniken finns på plats och har demonstrerats, men inte i den skala som kommer att behövas i framtiden. Någon måste alltså gå först, men det blåser mer att vara ledare.
Trots att Bill Gates-projektet stängdes tror hon att marknaden för förnybart flygbränsle kommer att växa. EU inför bland annat nya krav på blandning av hållbara flygbränslen, men ökningen sker från låga nivåer.
– Det gör att det går väldigt, väldigt långsamt och för tillfället räcker de förnybara bränslen som finns, till exempel bränsle tillverkat av återanvänd matolja. Det är billigare än att investera i nya insatsvaror och det finns redan storskalig produktion, säger Elisabeth Wetterlund.

Samtidigt satsar flera projekt ytterligare. Skogsföretaget SCA har tillsammans med finska ST1 planer på en bränslefabrik, men ännu finns inget investeringsbeslut på plats. Också energibolaget Skellefteå Kraft ser förnybart flygbränsle som framtiden. Elisabeth Wetterlund tror inte heller att intresset för förnybart drivmedel är dött.
– Nej, absolut inte. Speciellt inte för metoden som tänktes ut i Långsele, där man inte behöver använda finare råvaror från skogen, utan kan ta resterna från skogsbruket eller skogsindustrin.

Samtidigt ser hon också risker med att fossila bränslen blir allt billigare, vilket missgynnar hållbara investeringar. Elisabeth Wetterlund tror att orsaken är den förändrade omvärlden.
– Vi är i Europa, det är andra saker som har tagit över diskussionen och utrymmet. Samtidigt kämpar branschen och Kina backar upp sina förnybara satsningar med statliga subventioner som gör det omöjligt att konkurrera med det.
Vad tror du behövs för att inte fler projekt ska falla bort?
– Om vi ​​tittar på Sverige behöver vi ha en mer långsiktig vision i energipolitiken, säger Elisabeth Wetterlund och fortsätter:
– Vi tyckte att det fanns nedsättningsskyldighet även för vägtransporter. Den pekade ut en ganska stabil väg, vilket gjorde det möjligt för företag att planera för investeringar. Vi kan inte investera i vindkraft en period och kärnkraft nästa. Det kommer inte att fungera på lång sikt.