Det började i tisdags, då SVT Småland rapporterade att många av de elever som gått sina två första år på gymnasiet i numera nedlagda Thoren Business School i Växjö inte får gymnasieexamen i vår. Anledningen är att de ligger långt efter de andra eleverna på den kommunala gymnasieskolan som de bytte till, eftersom de under tiden på Thorenskolan inte fick tillräckligt med undervisning.
Därför kommer de efter examen att behöva läsa kurser kl com vuxit upp eller gå ett fjärde år på gymnasiet för att få en vanlig examen. Det innebär att den som vill söka vidare till högskoleutbildning kan skjuta upp sina planer ett helt år.
Situationen är inte unik för Växjöungdomen. Enligt SVT:s granskning har en majoritet av gruppens gymnasieskolor brutit mot lagen när det gäller att ge elever den utbildning de har rätt till, vilket verkligen är illa nog. Men det som gör att det sticker ut ännu mer är att koncernen gjorde en vinst på över 900 miljoner kronor på tio år och att tidigare ägare har fått över 80 miljoner i aktieutdelning (SVT 21/5).
Är det någon som tror att den här typen av besparingar, som har varit gradvisa ganska länge, inte leder till stökigare klassrum?
Samtidigt har tonåringar runt om i landet fått sin utbildning avbruten.
I torsdags var det dags för nästa nyhet. Visade sedan SVT:s undersökning att nästan sju av tio mellanstadieelever har svårt att koncentrera sig varje vecka på grund av stök i klassrummet och runt var fjärde har svårt varje dag.
Det handlar bland annat om att skrika och slåss, vilket beror på flera saker. En är att många elever som behöver stöd av speciallärare eller assistenter nekas det. En annan är att lärarna inte har tillräckligt med tid att planera lektionerna på ett sätt som engagerar och intresserar (Aktuell 18/10).
Lärarna får alltså varken möjlighet att förbereda sin undervisning eller hjälp med de “svåra” barnen. Är det någon som tror att den typen av besparingar, som har varit gradvisa ganska länge, inte leder till stökigare klassrum?
Sverige kan inte fortsätta vara ett land där skolnyheterna kretsar kring upptåg, spratt och skandalbetyg.
Den tredje händelsen skedde i söndags, då media som vanligt erbjöd läsarna att göra högskoleprovet ordklassefter ca 50 000 hoppfulla människor skrev höstens prov. Hur många av dem som tänker söka sig till Handelshögskolan i Stockholm är oklart. Men från och med nu nästa läsår Elitskolans instegsprogram tar bara emot elever som fått minst 1,25 av 2,0 på högskoleprovet – oavsett gymnasiebetyg – vilket runt 14 procent får.
Anledningen är att en inspektion av Skolinspektionen visar att många gymnasieskolor sätter så kallade glädjebetyg, vilket gör att rektor Lars Strannegård känner att han inte kan lita på att det är rätt elever som kommer in. Därför har skolan beslutat att använda högskoleprovet som “en kontrollbesiktning av betygen”.
Beslutet ska framför allt fungera som en larmsignal. Dels till landets gymnasieskolor att de ska fokusera på att förmedla kunskap och inte på att bygga luftslott. Dels till landets politiker att systemet behöver regleras, så att det inte finns den minsta risk för att elever med nöjda betyg ska stjäla utbildningsplatser från bättre lämpade.
Sverige kan inte fortsätta vara ett land där skolnyheterna kretsar kring upptåg, spratt och skandalbetyg.
Läs mer:
DN:s redaktion: Lyssna på vad Trump säger – alla barriärer är släppta
DN:s redaktion: Se här alla – Anders Borg delar ut “pensionstips”
