Polisens kontrollsamtal: ”Kan vi lita på dig?” – Polisläckorna

hufvudstadsbladet nyligen avslöjat att poliser har läckt sekretessbelagda uppgifter direkt till grov organiserad brottslighet.
Alla hade klarat polisens säkerhetskontroll.
Rikspolischef Petra Lundh anser ändå inte att myndighetens kontroller är för dåliga.
– Nej, men det kan vara svårt att slå hål på någon som har en dold agenda, har hon tidigare sagt till DN.
hufvudstadsbladet kan idag rapportera om brister i Polismyndighetens skydd mot infiltratörer.
Polisens säkerhetschef Ari Stenman beskriver säkerhetskulturen.
– Chefer och medarbetare känner sig osäkra på vad de ska göra och vad de ska fråga under säkerhetskontrollen, säger han.

Alla att anställas på Polismyndigheten är placerad i säkerhetsklass och ska vara säkerhetstestad. Det är en kontroll för att se om en person är pålitlig och lojal med polisverksamhet. En viktig del är den så kallade säkerhetsgranskningsintervjun, en standardiserad intervju.
Så sent som 2020 bildades polisens säkerhetsavdelning för att stärka den inre säkerheten. Men Polismyndigheten växer snabbt och avdelningen hinner inte genomföra alla intervjuer.
Därför kan personal som har helt andra uppgifter anlitas som så kallade intervjuledare. Efter bara en dags utbildning får de göra intervjuer med personer i säkerhetsklass tre, den lägsta klass som de flesta placeras i.
– Vi har bedömt att det räcker med en dags träning initialt. Efter det får de erfarenhet från samtalen och det kan vi bygga vidare på med mer utbildning och stöd, säger Ari Stenman.
Men en av DN:s uppgiftslämnare, med mångårig erfarenhet av rekrytering inom polisen, beskriver att många intervjuare är unga och oerfarna och att utbildningen inte räcker till.
– Det är väldigt kort för den här viktiga uppgiften. Många har begränsad erfarenhet av att bedöma personligheter på den nivå som krävs. De kan också vara rädda för att ställa frågor som uppfattas som integritetskränkande, säger källan.

Säkerhetsgranskningsintervjun består av 50 frågor och tar cirka en timme. Intervjuaren letar efter sårbarheter som om någon är, eller kan bli, utsatt för påtryckningar från kriminella. Något som DN har kunnat visa uppstår.
– Därför handlar det inte bara om att köpa det som intervjupersonen svarar, utan man måste vända och vrida på frågorna. Men frågeformuläret vi använder är på dagisnivå. Det är upp till din egen erfarenhet och kreativitet om det blir en intervju värd namnet, säger en intervjuledare som vill vara anonym.
Exempel på frågor som ställs är: Umgås du med kriminella? Använder du droger? Delar du den statliga värdegrunden? Och: Kan vi lita på dig?
– Vem som helst kan förstå vad man ska svara. Det är lätt att ljuga sig igenom.
När samtalet är över bockar intervjuaren av om personen anses lämplig och skickar till säkerhetsavdelningen.
– Jag rekommenderade att avvisa en person som hade nära relationer med kriminella, sedan fick jag veta att personen ändå var godkänd, säger en av DN:s uppgiftslämnare.

Folk har också kunnat få jobb inom polisen, trots att myndigheten känt till deras nära band till gängkriminalitet. Ett exempel är bror till en person som ingår i ett kriminellt nätverk, allierad med Foxtrot.

Även personer som varit anställda av polisen, klassade som säkerhetsrisker och fått sluta, kan återvända.
– De gör ibland nya försök att söka jobb. Det finns en risk att de lyckas ta sig in i slutändan för att de inte blir igenkända av de som rekryterar, eller för att de har bytt namn, säger Ari Stenman.
Kan det vara personer med kopplingar till grov organiserad brottslighet?
– Ja. Det har vi också exempel på, säger Ari Stenman.
Luckor i meritförteckningen kontrolleras inte alltid, och ibland tas inga referenser alls, enligt DN:s uppgiftslämnare.
Sökande kan också lämna sina referenser själva. Ari Stenman bekräftar att det är ett problem.
– Vi har identifierat referenser som ett riskområde. Hos vissa är det en stark uppfattning att vi inte får ta andra referenser än de som anges, säger han och tillägger att han kommer att ta upp frågan med HR-avdelningen.

Även sökande till polisutbildningen ska genomgå en säkerhetskontroll.
Men det finns okunskap om vilken bakgrundskontroll som kan göras. Därför kontrolleras inte alla i polisens eget register för att se om personen är dömd för brott eller finns i misstänktregistret.
Säkerhetschef Ari Stenman känner igen problemet.
– Därför har jag gått ut med ett förtydligande om att man får göra smällen.

Redan 2017 varnade högskolor och universitet för att Polismyndigheten växer för snabbt och att kvaliteten på de nya poliserna riskerar att försämras. De senaste fyra åren har 27 elever fått sluta av säkerhetsskäl.
Dessutom går det nu att studera till polis på distans, något som också pekas ut som en säkerhetsrisk.
– Vi kan inte styra vem som sitter bredvid dig när du är hemma och pluggar, säger en uppgiftslämnare.

En till säkerhetsproblem är att olämpliga polisstudenter som stängts av från Polishögskolan ändå kan återvända till Polismyndigheten och få jobb som civilanställda. Ett aktuellt exempel är en kvinnlig student som tvingades hoppa av för cirka tio år sedan för att hon ansågs olämplig, opålitlig och saknade juridiskt förnuft. Hon hävdade själv i intervjuer att det berodde på att hon hade kritiserat sin handledare.
Kort efter avstängningen från Polishögskolan kunde hon ändå få jobb som utredare vid Skånepolisen. Nyligen stängdes hon av igen, med hänvisning till att hon utgör en säkerhetsrisk. I januari i år begärde arbetsgivaren att hon skulle sägas upp.
Det kan polismyndigheten inte föra register över vilka som sorterats bort, för att kunna upptäcka dem om de kommer tillbaka.
– Vi är medvetna om den här risken och måste titta på om vi behöver förstärka processen på något sätt. Jag har varit på ett möte med HR-chefen och diskuterat vad vi kan göra för att ytterligare stärka den aspekten under antagningen, säger Ari Stenman.
Hur?
– Vi får se om vi behöver utbilda de som genomför intervjuerna mer, eller om processen kan byggas på med ytterligare moment för att stärka tryggheten.
Läs också: Gänget rekryterar poliser – med sexuella relationer
Läs också: Läckor svåra att spåra – även när misstänkt polis har tillkallats
Läs också: Utbildad polis – hade en kärleksrelation med den jagade gängledaren
Rikspolischef: “Vi har varit naiva”