Bedrägerierna genom ”vishing” ökar kraftigt.

En onsdagseftermiddag i slutet av maj var Gunilla Kärrbrand, 69, hemma i Finspång och tränade sina hundar Tesla och Lotus när hon fick ett samtal från ett fast telefonnummer från Stockholm.
Uppringaren, en ung kvinna, presenterade sig som Hanna Martinsson. Hon sa att hon ringt från ett känt inkassobolag och förklarade att Gunilla hade en skuld på 20 000 kronor, efter att en telefon köpts i hennes namn.
Men allt var en bluff.
– Hon skramlade till mitt personnummer och ville kolla att mitt namn stämde. Hon var vänlig och sa att mitt BankID hade blivit hackat och att hon skulle hjälpa mig med det här, säger Gunilla Kärrbrand som genast var på sin vakt då hon inte hade köpt en telefon.

Samtalet fick Gunilla ringa för “vishing”, som är en av de mest ökande formerna av bedrägeri.
Vishing innebär att den som ringer manipuleras av bedragare att utföra transaktioner eller lämna över känslig information.
Enligt Brottsförebyggande rådet bedrägeri är den brottskategori som ökar mest. Kortbedrägeri och socialt manipulationsbedrägeri är den form av brott som står för den största ökningen – rekordnivåer noterades för förra året.
En rapport från Finansinspektionen, som publicerades i slutet av maj, visar att det under andra halvåret 2023 genomfördes 136 293 bedrägliga transaktioner genom användning av betaltjänster. De kriminella vinsterna från dessa transaktioner uppgick till 1,1 miljarder kronor under den sexmånadersperioden, vilket är tre gånger beloppet för motsvarande period 2020.
Det är de högsta registrerade bedrägerinivåerna under sex månader, både vad gäller belopp och antal transaktioner, enligt Finansinspektionen.

– Det är ett växande problem. Bedragare är bra på att lura konsumenter att göra betalningar. Bedrägerier genom kontoöverföringar är vanligast och står för 85 procent av beloppen, säger Mithra Sundberg, avdelningschef för betalningstillsyn på Finansinspektionen.
Bedragarnas metoder blir allt mer sofistikerade.
– De kan till exempel låtsas ringa från din bank, eller från ett företag som du ska ha beställt något från. Det händer också att bedragarna utger sig för att vara en anhörig, säger Mithra Sundberg.

Hon säger också att bedragarna försöker ofta skapa en känsla av brådska, att sätta press på det tilltänkta offret och skapa en känsla av att det inte finns tid att tänka eller göra upp med en tredje part.
Vid denna typ av bedrägerier, när konsumenten själv har påbörjat och genomfört betalningen, har konsumenter inte rätt till ersättning som regelverket ser ut idag.
– Därför får konsumenten också ofta stå för förlusterna själv, säger Sundberg.
Utöver samtal är det vanligt att kontakt med brottsoffret sker via sms, mejl eller sociala medier. Ibland kan bedragaren ha varit i kontakt med sitt offer under en längre tid för att bygga upp förtroende.

Gunilla Kärrbrand berättar att hon blev alltmer misstänksam under samtalet, trots att kvinnan som ringde var mycket medkännande och “ville hjälpa”. Men hon kunde fortfarande inte vara helt säker.
– Hon skulle ge mig ett ärendenummer och koppla mig till min banks säkerhetsavdelning och sedan tillsammans med min bank göra en anmälan.
Det var då bedragarna gjorde sitt första stora misstag. När vidarekopplingstonen kom var Gunilla säker på att det var en bedragare som ringde.
– Det spelades en väldigt märklig musik och en ännu märkligare mansröst svarade. Musiken spelades inte i luren utan där de var, i rummet.
Gunilla avslutade samtalet med att säga att hon hade ont om tid och bad om “säkerhetsavdelningens” telefonnummer för att ringa tillbaka senare. Numret visade sig vara falskt.
Tror du att någon annan kan ha blivit lurad?
– Absolut, det är jag övertygad om. Det känns obehagligt att jag känner så många som drabbats, en bekant blev av med 180 000 kronor. Det är inte så att man är dum om man blivit lurad, men det kan hända vem som helst, säger Gunilla Kärrbrand.

Finansinspektionen föreslår bland annat skärpt lagstiftning och bättre övervakning av misstänkta transaktioner hos bankerna samt åtgärder för att motverka manipulation av telefonnummer.
– Det är ett stort problem att kriminella använder banker och det finansiella systemet för bedrägerier och för att tvätta pengar. Hela samhället och bankerna måste samlas mot detta, säger Mithra Sundberg.

Läs också:
Så här vill banker stoppa bedrägerier: “Kan trycka tillbaka brott”