Så lyckas du med potträningen

Ledighet och varmare väder är bra förutsättningar för potträning, när familjen kan fokusera fullt ut på att träna och inte behöver ta på och av flera lager kläder då och då.
Det finns flera olika tillvägagångssätt som lovar en effektiv process. Det verkar dock inte finnas någon mirakelmetod – det är viktigt att anpassa upplägget utifrån barnet och familjen, säger Malin Borgström, barnsjuksköterska och urotarmterapeut som är specialiserad på blås- och tarmfunktion.
– Det är svårt att lyckas med något som man inte tycker passar in i ens liv. Man måste känna vad som passar, säger hon.

Enligt metoden “potträning på tre dagar”, som beskrivs i en bok med samma namn, avsätter familjen några dagar där det är fullt fokuserat på barnet och träningen.
– Då får barnet upptäcka hur det är att gå på pottan. Jag attraheras av den metoden, eftersom den går ut på att observera ditt barn och lära sig att läsa signaler, vilket ger barnet total uppmärksamhet. Jag tror att vi måste bli bättre på det där, ögonkontakt, säger Malin Borgström.
Bästa chansen att lyckas är att erbjuda pottan till barnet efter en måltid eller sömn, när kroppen naturligt vill gå på toaletten.
Sedan finns det de som väntar tills barnet verkar moget för det. Den här åldern varierar från barn till barn, men upp till tre-fyra år tycker Malin Borgström är för sent.
– Det är lite det som råder nu, att man väntar tills barnet själv visar tecken på att vara redo. Det kanske tar av själva blöjan, säger Malin Borgström.
Förr var det vanligast att barn vid två års ålder slutade ha blöjor helt, men de senaste åren är medelåldern fyra år, enligt en svensk studie publicerad i Journal of Urology.
– Det kan bero på att vi har väldigt bra blöjor i dag. Förut fick barn utslag när blöjorna blev för varma och blöta, det blev en motivation att sluta. I dag är det bekvämare, och man behöver inte ta hand om barnen som förälder, säger Malin Borgström.
Har dagens föräldrar blivit lata?
– Jag tror inte man är medveten om att man kan introducera pottan tidigare. Men man måste titta på barnet och läsa signaler, så man måste engagera sig mer, säger hon.

Egentligen kan du börja öva redan vid födseln. Sedan gör man det via föräldrastyrd potting, så kallad baby potting, där föräldern läser av barnets signaler. Det är vanligt i vissa länder utomlands, inklusive Vietnam. Det kan vara en bra metod, enligt Malin Borgström – om det passar familjens liv. Sveriges kalla klimat gör denna metod något svårare, eftersom det kan vara svårt att snabbt agera på barnets signaler när det är fullt påklädd.
– Annars brukar man säga att det är bra att börja innan barnet har lärt sig gå, ungefär vid 10 månaders ålder, för då kan barnet inte resa sig och gå, säger Malin Borgström och tillägger att man ska börja i det år då barnet fyller två senast år.

Det tar olika lång tid för barn att lära sig. Generellt tar det längre tid för yngre barn som har svårare att förstå sina kroppssignaler, än för äldre barn som man kan kommunicera mer med.
– Med en ettåring kan det bli ganska många toalettbesök och olyckor, säger Malin Borgström.
Det kan därför låta lockande att börja träna senare, men det finns nackdelar med att vänta. Risken för urinvägsinfektion eller förstoppning ökar ju äldre barnet blir. Detta om barnet reser sig upp när det ska bajsa i blöjan. Du bör sitta ner, eftersom ändtarmen ändrar vinkel. Enligt Malin Borgström tror många inom vården att den ökning av barn med förstoppning som setts de senaste åren delvis är ett resultat av att barn slutat med blöjor senare.
Dessutom mår blåsan bättre om man kontrollerar den själv och tömmer den helt på en gång, vilket den inte gör för barn i blöja.
Olyckor kan dock förväntas upp till skolåldern, runt fem eller sex år. Men ibland händer olyckor även efter det, eftersom barn med jämna mellanrum testar hur länge de kan vänta innan de måste gå på toaletten. I andra fall kan barnet bli distraherat av andra saker.

Om barnet inte på verkar på något sätt förstå att den måste på pottan och ska den kissa eller bajsa kan det vara bra att vänta lite, enligt Malin Borgström. Du kan också ta mindre steg framåt. Det är viktigt att göra toaletten till en säker plats först.

Men det kan också finnas medicinska skäl om det tar lång tid. Det kan handla om blåssjukdomar, när det är något fel på blåsan och då ska man söka hjälp hos vården. Ett varningstecken att se upp för är om lite kiss sipprar ut hela tiden istället för att komma på en gång. Det finns även de som har en medfödd ryggskada som påverkar blåsan.
Det är viktigt att inte börja potträna om barnet har hård och smärtsam avföring eftersom inlärning ska vara en positiv upplevelse. Antingen korrigeras barnets avföring med hjälp av mjukgörande livsmedel som päron eller plommon eller så finns det mjukgörande receptfria läkemedel på apoteket
Neuropsykiatriska diagnoser kan också göra att det tar längre tid. Dessa barn kan vara mer bundna till rutiner.
– Då kan man jobba ännu mer med rutinmässiga toalettbesök efter mat och sömn, och gå på toaletten i tid. Man ska inte känna att det är omöjligt, utan försök, säger Malin Borgström.