I politisk teori kallas den mest avskalade formen av nattväktarstatens statsapparat. Den består främst av rättsväsendet och innefattar att staten har våldsmonopol. Andra aktiviteter kan, enligt förespråkarna för nattväktarstaten, överlåtas till marknaden eller annan organisationsform (som familjen).
Eftersom rättsväsendet kränker grundläggande mänskliga rättigheter är denna typ av verksamhet hårt reglerad. Det är en av anledningarna till att myndighetsformen har ansetts särskilt lämpad för saker som fängelser. Trots det finns det förstås länder som valt att privatisera delar av sitt fängelsesystem och även sin polis och militär.
Hur ser det ut inuti? ekonomisk teori? Ett motiv för att välja upphandling är att marknadsmekanismerna stimulerar kreativitet och innovation och därmed effektivitet (lägre kostnader eller högre kvalitet). Vi har upplevt att denna kreativitet ibland kan ta sig oönskade uttryck i upphandlingen av avfallshanteringen och den aktuella skandalen kring företaget Think Pink.
Eftersom rättsväsendet kränker grundläggande mänskliga rättigheter är denna typ av verksamhet hårt reglerad.
Lösningen, att stävja den oönskade kreativiteten, är en väl fungerande granskningsapparat och vältäckande kontrakt. Detta medför dock en kostnad, liknande överklagandeprocesser i samband med upphandling och avtalstvister.
Exempel från skolväsendet visar också att det är kostsamt för skattebetalarna när en privat skola plötsligt läggs ner, vilket måste kunna ske på en fungerande marknad. Då måste det offentliga gå in och snabbt hantera de verksamhetsbehov som uppstår. Allmänheten står därmed inför en ekonomisk risk.
Omfattningen av denna typ av transaktionskostnader är anledningen till att ekonomisk teori drar slutsatsen att det är ekonomiskt olönsamt att bedriva komplex verksamhet genom upphandling. Tillsyn och kontroll blir bättre och billigare om ett fängelse drivs av staten.
Det är ekonomiskt olönsamt att bedriva komplex verksamhet genom upphandling. Tillsyn och kontroll blir bättre och billigare om ett fängelse drivs av staten.
Ett annat motiv för att bjuda in privata aktörer kan vara att det ses som en kompletterande finansieringskälla, för att möta investeringsbehov. Även här är fördelarna dock oklara. Staten lånar normalt billigare än privata företag och om en investerare går in med kapital vill den ha ett kontrakt som säkerställer avkastningen på investeringen över tid, med största sannolikhet till en ränta som betydligt överstiger statslåneräntan.
Byggnaden i sig är en annan komplicerande faktor. En fängelsebyggnad kan knappast hyras ut till annan verksamhet. Förmodligen vill en privat aktör ha garantier för en sådan investering, vilket motverkar marknadens fördelar, den öppna konkurrensen. Staten befinner sig i en beroendeställning till denna aktör. Det handlar inte bara om att flytta de intagna om missnöje uppstår.
Om vi istället leker med tanken att staten bygger och äger fängelset och lägger ut verksamheten på entreprenad är det istället svårt att se fördelarna. Så vitt vi vet är problemet inte att det finns en uppenbar byråkratisk ineffektivitet på fängelsenivå att inse. Det som främst kan sparas är hyra, personaltäthet, interntäthet, lön och servicevillor för personalen samt eventuellt mat till de intagna.
Foto: Magnus Hallgren
Är det här saker som vi vill och bör skära ner på? Hur påverkar det i så fall säkerheten på fängelserna, möjligheten för de kriminella nätverken att frodas inne på anstalterna och i förlängningen sannolikheten att de intagna är aktiva i ett kriminellt nätverk när de lämnar fängelset? Verksamheter där kostnad och kvalitet (måluppfyllelse) är nära sammankopplade är ofta de verksamheter som är svårast att upphandla utan dysfunktioner.
Frågan om privatisering och effektivisering genom upphandling är en komplex fråga där smak och smak har viss relevans, och där olika typer av verksamheter passar olika. Möjligheterna att dra ekonomiska fördelar av privatisering är mycket kontextberoende.
Möjligheterna att dra ekonomiska fördelar av privatisering är mycket kontextberoende.
Fängelser är ett tydligt exempel där det är dåligt lämpat. Det finns både principiella och teoretiska argument bakom olika sätt att organisera offentlig verksamhet. Att dessa diskuteras i samhällsdebatten, liksom åsikter, attityder och intressen, är centralt för en god samhällsutveckling.
Fängelseexemplet erbjuder en mycket bra tillfälle att föra en sådan principiell diskussion. Om fängelset öppnas för marknaden i Sverige återstår bara ett annat exempel där det ofta beskrivs som en dålig idé att privatisera: UD.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
