Must: Här är hoten mot Sverige

Must ansvarar som underrättelse- och säkerhetstjänst för att upptäcka och motverka säkerhetshot riktade mot Försvarsmakten och dess intressen i Sverige och utomlands.
Det är en uppgift som blivit mer och mer central de senaste åren.
– Vi har ett mycket allvarligt säkerhetsläge för tillfället. Det har skett en försämring över tid, säger Thomas Nilsson, chef på Must.
Nedan sammanfattar han fem globala hot som måste ses idag.
– Som privatperson ska man inte vara orolig eller rädd. Man bör dock vara försiktig. Under pandemin kunde vi se tecken på ljusning efter ett tag, men med säkerhetsläget är det inte så. Det är något vi måste hantera och du bör fundera över vad det betyder för dig själv.

Thomas Nilsson tipsar om att du kan tänka extra på att skydda dig mot cyberattacker, vara källkritisk när du läser eller ser saker på nätet och vara vaksam. Om du ser något misstänkt kan du kontakta berörd myndighet, eller ringa 112 om det är en akut situation.

Rysslands invasion av Ukraina
Det ryska anfallskriget mot Ukraina har pågått i över två år och en lösning på konflikten verkar långt borta. Trots en stagnation kvarstår Rysslands mål att ta kontroll över flera geografiska områden.
– I den fullskaliga invasionen 2022 visade Ryssland tydligt vilka risker de var beredda att ta. På kort sikt ser vi fortfarande inget slut på konflikterna, snarare knyter de sig hårdare till kriget och vi ser hur Ryssland förvandlar sitt samhälle till en krigsekonomi. Vårt arbete och stöd från väst till Ukraina är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot och inte låta Ryssland vinna.
Ökat terrorhot
I augusti höjdes terrorhotnivån ytterligare och betecknas nu som en fyra på en femgradig skala.
– Det kan kopplas till evenemang som koranbränningar och LVU-kampanjer. De har gett en direkt felaktig bild av Sverige i omvärlden, vilket många internationella våldsstödjande, inte minst islamistiska, organisationer snappat upp.
– Tyvärr fick vi bekräftat att bedömningen stämde eftersom det skedde en attack i Bryssel där två svenskar dog.
Terrorhotnivån bestäms av Säpo i samråd med Must och FRA. De ser för närvarande ingen anledning att sänka den.
Utveckling av rymden
Rymden har alltmer börjat betraktas som en militär domän, där både stormakter och privata aktörer vill ha en bit av kakan.

I den utvecklingen har Sverige en särskilt intressant position.
– Vi har en stor geografisk fördel. Ju längre norrut, desto lättare är det att skicka upp satelliter.
Det finns många positiva aspekter av rymdutvecklingen, men också en baksida, enligt Försvarsmakten.
De pekar på flera risker. Bland annat påverkan från andra länder, kollisioner mellan satelliter och industrispionage och möjligheter för främmande makt att få information om Sverige.
Kärnkraftsavtal i kris
Det globala hotet från kärnvapen har ökat. I februari 2023 drog Ryssland sig ur New Start, avtalet med USA som reglerade långdistanskärnvapen. Ryssland har upprepade gånger använt sin kärnvapenförmåga i sin retorik för att signalera att man är en stormakt och för att skrämma och skapa osäkerhet i omvärlden. I maj meddelade till exempel Kreml att man övar med taktiska kärnvapen.
– Vi vet att det är viktigt för Ryssland att ha en trovärdig kärnvapenavskräckning mot väst. Men ser sin kärnvapenkapacitet som den yttersta garanten för sin egen suveränitet.
Kina bidrar också till eskaleringen, genom att införa nya vapensystem i sin kärnvapenarsenal.
– Hotet om kärnvapen har funnits länge, men det har accentuerats på senare tid. Vi bedömer att hotet kommer att kvarstå, bland annat för att flera länder satsar hårt på det just nu.

Stor maktrivalisering i närområdet
Nato, kriget i Ukraina och stödet för det bidrar till att öka spänningarna mellan väst och Ryssland. Samtidigt ökar konkurrensen mellan Kina och USA, där en dimension är den gröna omställningen i Sverige, där Kina aktivt arbetar för att tillskansa sig teknik genom till exempel företagsförvärv. Landets dominerande ställning inom till exempel bilbatterisektorn kan leda till både möjligheter och risker för Sverige.
– Det blir inte bara i vårt närområde, utan även i Sydostasien och i Arktis. Men det sker också inom teknikutveckling, inklusive med molnuppbyggnaden. Det är en tydlig trend som jag tror kommer att fortsätta.