Allt fler européer tror att Ukraina och Ryssland till sist kommer att förhandla

Inga kramar. Inga hjärtligheter. När Ungerns premiärminister Viktor Orbán besökte Kiev i tisdags var det ett formellt handslag.
Det var första gången på tio år som en ungersk ledare åkte till Kiev. Orbán gjorde det som EU-president i första hand, inte som Ungerns premiärminister. Trots detta beskrev flera ukrainska medier besöket som en diplomatisk framgång för Ukraina. Orbán är statschefen som upprepade gånger blockerat både EU-stöd till Ukraina och medlemskapsförhandlingar.

Zelensky-lojalisten tv-kanalen TSN misslyckades helt med att rapportera om Orbáns viktigaste budskap till Zelenskyi: Skriv ett avtal om vapenvila med Ryssland.
– Jag bad presidenten att överväga om fredsprocessen kunde påskyndas genom att först underteckna ett vapenvilaavtal, sa Orbán på presskonferensen i Kiev.
Zelenskyy kommenterade inte alls förslaget, som i Kiev liknas vid svordomar i kyrkan. Inte heller skrevs det om särskilt i ukrainska medier. Att uppmana till vapenvila och inleda förhandlingar med Ryssland är en extremt impopulär idé i Ukraina. Den som yttrar det kommer omedelbart att anklagas för att göra Putins affärer.
Samtidigt visar en ny stor opinionsundersökning som allt fler européer ser förhandlingar som det mest troliga resultatet av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Tankesmedja European Council for Foreign Relations (ECFR) har frågat 19 566 personer i 15 europeiska länder hur de tror att kriget kommer att sluta. 34 procent säger att det blir en kompromisslösning mellan Ukraina och Ryssland, medan 27 procent tror att Ukraina vinner kriget. Siffrorna påverkas av att ett av de undersökta länderna är Ukraina, där andelen som tror på seger är så hög som 70 procent. I Italien är motsvarande siffra endast 8 procent.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy har inte uteslutit fred – tvärtom. Men hans taktik har inte varit att förhandla direkt med Ryssland (vilket han försökte upprepade gånger i början av sitt presidentskap utan framgång). Istället försöker Zelenskyi och hans personal engagera resten av världen i en fredsprocess där Ryssland inte får delta. Fredstoppmötet i Schweiz i juni är det mest synliga resultatet hittills. Det blev en PR-framgång för Ukraina, men många viktiga länder deltog inte och de konkreta resultaten lyste med sin frånvaro.

Zelenskyy har upprepade gånger sagt att han är redo att förhandla med Ryssland genom en tredje part, enligt samma modell som när korridorer för export av ukrainsk spannmål kom överens. Inga initiativ i denna riktning har tagits. En anledning är sannolikt att både Ukraina och Ryssland tror att de fortfarande kan göra framsteg på slagfältet.

I tankesmedjan ECFR:s opinionsundersökning, invånare i de flesta länder tror att Europa inte är i krig med Ryssland, medan den rådande uppfattningen i Ukraina är den motsatta. Enligt rapportens författare, Ivan Krastev och Mark Leonard, är det också stor skillnad i hur Ukraina och andra européer uppfattar Ukrainas EU-medlemskap. Ukrainare anser att de förtjänar medlemskap tack vare deras motstånd mot Ryssland, medan en stor grupp EU-medborgare ser det som en fråga om förhandling.