Det säger Nato-experten Magnus Christiansson, universitetslektor i militärvetenskap vid norska försvarshögskolan. Men landet i centrum, Ukraina, kommer att bli besviket, konstaterar han.
– Redan nu tror jag att de är besvikna över att frågan om medlemskap inte finns på agendan, säger Magnus Christiansson.
Ett medlemskap i NATO har länge stått högst upp på Ukrainas önskelista, särskilt sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet i februari 2022.
Under Natomötet i Vilnius förra året gjordes ett uttalande om ukrainskt medlemskap som var mycket försiktigt och utan kriterier för Ukraina, enligt Christianson. Och i år kommer det inte ens att diskuteras, åtminstone inte officiellt.
– I framtiden är det här något som skulle behöva klargöras, säger Christiansson.
– Natos artikel 10, som handlar om utvidgningen, den är väldigt vag. Det står bara att man ska främja principerna i stadgan och då ska man bidra till säkerheten.
Istället förväntas fokus vara om förberedelserna för ett eventuellt presidentbyte i Natos mäktigaste stat, framhåller Christiansson. Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump har bland annat sagt att han inte kommer att skydda Natos allierade mot Ryssland om de inte når försvarsbudgetens mål på mer än två procent av BNP.
En av punkterna handlar därför om att den så kallade Ramsteingruppen, som samordnar vapenstödet till Ukraina, officiellt kommer under Natos vingar, säger Magnus Christiansson.
– Det har sålts som ett sätt att “Trump säkra” stöd, för om det inte är amerikanerna som gör det här vid sidan av utan är en officiell Nato-fråga, så krävs det konsensus för att avbryta det.
Egentligen är det svårt att Trump säkra vad som helst, tillägger han.
– Om amerikanerna inte vill vara med så gör de inte det, och då faller det här i alla fall. Men det är fortfarande symboliskt viktigt.
För Ukraina är drömscenariot att tunga republikanska röster – eller Trump själv – svänger och säger att de ställer sig bakom landet utan reservationer, säger Magnus Christiansson.
– Det är inte särskilt troligt, men det som är troligt är att Trump kastar sin skugga över mötet, säger han.
En annan fråga som kommer att diskuteras på NATO-toppmötet är ett så kallat ekonomiskt åtagande för Ukraina. Nato-länderna har kommit överens om att landet ska få 40 miljarder euro nästa år. Generalsekreterare Jens Stoltenbergs mål, att kunna försäkra Ukraina med 30 miljarder euro varje år, gick inte igenom, enligt Magnus Christiansson.
– I grund och botten handlar det om att det finns en blandad syn från allierade om vad som är en klok politik när det gäller Ukraina. Stoltenbergs idé är att visa länderna att ni inte kan vänta ut oss, vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina.
– Men att det finns länder som tror att det här ändå kommer att avgöras vid förhandlingsbordet. Ungrarna som har blockerat att göra dessa saker till en Nato-fråga har fallit för, det är en diplomatisk framgång för Stoltenberg.
