Men inflationen förväntas bli svag även när det gäller övriga tjänstepriser, som höjdes rejält på bred front förra året.
Det kallas baseffekter, när inflationen faller för att jämförelsesiffrorna för ett år sedan avviker mer än vanligt. Kort sagt: priserna stiger fortfarande, men i en betydligt lägre takt än förra året.
– Vi ser många tecken från olika håll på att inflationen kommer att fortsätta sjunka. Men nedgången nu, när den blir så stor, är baseffekter mer än något annat, säger SEB-strateg Amanda Sundström.
– Men vi tror ändå att inflationen enligt KPIF-måttet kommer att hålla sig under målet ett tag, tillägger hon.
I princip delar Sundström bilden som Finansdepartementet och Riksbanken ger – att inflationschocken som kulminerade 2022–2023 nu kan vara ett i princip avslutat kapitel.
– Vår image är absolut åt det hållet. Vi går mot en inflation som är – om inte nära målet, så under målet. Det skulle tyda på att vi har besegrat inflationen, säger Sundström.
Vissa återvänder till Hon tror dock inte på eran med ihållande inflation långt under målet på 2,0 procent, som det var före pandemiåret 2020. Detta trots att samma underliggande strukturella problem kvarstår. Vi har fortfarande en åldrande befolkning, vilket förändrar våra spar- och konsumtionsmönster.
– Det finns skäl att tro att inflationen i framtiden snarare blir för låg än för hög, säger Sundström.
Andra trender – såsom geopolitiska störningar och regionalisering av företag inom den globala produktionskedjan – antas dock upprätthålla prispressen i världshandeln. Dessutom kan inflationschocken och de ihållande problemen med en svagare krona ha förändrat hur högre importpriser påverkar svensk ekonomi.
Skulle inflationen överraska på uppsidan och hamna klart över Riksbankens prognos – som den gjorde så sent som i maj – kan det få penningpolitiska konsekvenser, enligt Sundström.
– Får vi en sådan siffra till tror jag att sänkningen av styrräntan i augusti kommer att hänga löst, säger hon.
