Orden kommer från Lasse Kronér, som i en intervju med Dagens osv – bland annat förtjänar Ulf Kristersson ”att hamna i helvetet” – framstår som mediekritiker.
Kronér får nicken från mer förväntade kretsar, Aftonbladets ledarsida. Skribenten Fanny Jönsson skäller ut SVT för att “vänsterröster är helt uteslutna från politiska samtal”.
Som exempel ger hon en panel på tre personer om det franska valet, där det bara fanns en stackars vänsterröst, och där den SD-anslutna deltagaren inte bara fick delta utan även använda sina egna ord “utan programledaren invända”.
Det roliga är att just denna kritik är vad som har hörts sedan antennen uppfanns: Journalister i allmänhet och public service i synnerhet är tendentiösa, eftersom de säger saker som jag verkligen inte håller med om.
Det roliga är att just denna kritik är vad som har hörts sedan antennen uppfanns
Jag vet inte hur många ledare jag har skrivit där jag har försvarat public service från högerns anklagelser om att företagen är helt angripna av rödaktiga löss. Att nu vänstermänniskor blir lika svettiga arga över samma sak – “I dagsläget kommer någon som säger något jag inte håller med om!” – är om något ett hälsotecken och en bekräftelse på att public service är bra och nödvändigt i filterbubblornas tid.
Visst händer det ibland program eller redaktörer försummar sitt opartiska uppdrag och skjuter pamfletter i händerna på allmänheten.
Men chefer och medarbetare måste lita på sin omfattande journalistiska erfarenhet och kunskap, inte lyssna på oss gnälliga ledarskribenter. Att göra oss och andra tittare – av alla politiska slag – arga är en del av jobbet.
Läs också:
Lisa Magnusson: Tänk om det moderna samhället inte alls är ett politiskt misstag?
Annika Ström Melin: Frankrike visar att högerns flirt med extremerna är en dum idé
