Vilt och psykedeliskt när Sven Wunder gör livedebut på Maxim

Arrangören tar tag i micken och presenterar konserten som en historisk händelse. Anonyme Sven Wunder, som trots namnet inte är ett soloframträdande utan ett band med Joel Danell i spetsen, har äntligen efter många månader övertalats att livedebutera. Dessutom på den totalrenoverade och nyöppnade Maxim musik- och kulturscen. Publik har rest från andra länder, sägs det. Lokalens 750 platser är slutsålda.
Den mikrokult som har uppstått kring Sven Wunder handlar lika mycket om musiken som den ofrivilliga mystik som Danell ofta pratade om i intervjuer. Debuten 2019 fokuserar på anatolisk rock – musikstilen som växte fram i Turkiet på 60-talet när västerländsk rock blandades med turkisk folkmusik. Tillsammans med albumtiteln “Doğu Çiçekleri” väckte releasen frågor och internationell nyfikenhet. Idag går första upplagan för tusentals kronor på vinylsamlarsajter.

På deras skivor span Sven Wunders instrumentala musik är bred – från ljuva pianoballader och stråkar till svängig funkrock, där jazz knyter ihop allt. På scendebuten är uttrycket mindre jazzigt och mer koncentrerat mot den tunga psykedeliska rocken som kännetecknar “Doğu Çiçekleri”.
Att lägga betoningen längst bak i katalogen är ett ovanligt arrangemang, men i Sven Wunders fall är det tacksamt. Vildheten och sinnesexpansionen i låtar som “Black iris” och “Lotus” fängslar omedelbart publiken och drar samtidigt till sig uppmärksamhet från den blygsamma kufen Joel Danell, som håller låg profil bakom sitt tangentbord längst ut i hörnet . Faktum är att han själv spelar förvånansvärt lite. Mest märks han i de torra mellanspelen där han startar nästa låt.
Istället är det medmusikerna Feras Charestan och Ali Shaker på stränginstrumenten qanun respektive saz som får glänsa mest under konserten. Båda spelar med imponerande frenesi och möter densamma i trummisen Karl Hovmarks driv. Dungen-gitarristen Reine Fiske låter i sin tur det ena gitarrsolot bli ännu mer hashflump-rockigare än det andra.
När konserten går mot sitt slut ger de få balladerna och tystare partierna andrum åt ett annars ganska kompakt och monotont uttryck. Men det är en smaksak och inget den hänförda publiken verkar bry sig om, som tackar Joel Danell och hans gäng med tjut, dans i bänkarna och stående ovationer. Som för att verkligen betona: låt detta först nu inte bli det sista.
Fotnot. I kväll, måndag, hålls en speciell konsert med Sven Wunder på Maxim.
Läs mer:
Sven Wunder: Jag menade aldrig att vara kryptisk eller knepig
Svenske Sven Wunder skriver för superstjärnan Danny Brown
Dina ögon: Det här är våra musikfavoriter just nu
Läs fler konsertrecensioner och alla texter om musik