Dyr vård riskerar att ge sjukare djur


Priserna på veterinärtjänster har skjutit i höjden de senaste åren, även om det finns stora variationer inom landet och mellan olika diagnoser.
De två största koncernerna, Anicura och Evidensia, äger de flesta djursjukhusen i Sverige.
Odd Einar Bruem har tagit fram statistik över hur priset har stigit hos grupperna för några folksjukdomar som djur, i det här fallet hundar, kan drabbas av.

Diarré är vanligt förekommer hos unga hundar. Där har priset på Anicura mellan 2020 och 2023 stigit med i snitt 47 procent, från knappt 4 900 kronor till nästan 7 200 kronor.
Hos Evidensia har kostnaden stigit med 115 procent, från i snitt drygt 5 400 kronor till nästan 11 700 kronor.
Den som istället går till en oberoende veterinär får betala i genomsnitt halva kostnaden, enligt Bruem.
Varför är båda grupperna så dyra?
– De äger nästan alla djursjukhus i Sverige. Djursjukhusen har tillgång till avancerad utrustning och då kan man ha en högre grundavgift för att finansiera en högre utrustningsnivå, säger Bruem.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Bruem har i flera år kritiserat prisutvecklingen för veterinärtjänster. Redan 2020 slog han larm i en debattartikel i Aftonbladet om de då snabbt stigande priserna. Där efterlyste han en dialog mellan försäkringsbranschen, djursjukhusens ägare och djurägarna. Allt i syfte att bromsa prisutvecklingen.

Och han poserar undrar varför ganska enkla åkommor blivit så dyra att behandla.
– Det är vanliga diagnoser som inte ska kräva avancerad vård. De kan ha en öroninflammation, eller så kräks djuret och ägaren vill åka till sjukhuset för en kontroll, säger han.
– I dessa fall kan priset inte härledas från den högre utrustningsnivån på sjukhusen eller skärpta krav på hygien. Det finns annars återkommande förklaringar när svenska priser jämförs med andra länder – att vi har ett annat regelverk inom veterinärmedicin än vad andra europeiska länder har.
Men även om regelverk, lönenivåer och utrustning skiljer sig åt, de räcker inte för att förklara de stora skillnader som finns mellan till exempel Sverige och Spanien, säger Bruem.
– Det är nästan skrattretande när man hör om djurägare som kan få en semesterresa betald, den skötsel som ges och ändå hamna på plussidan jämfört med om de tar kostnaden i Sverige, säger han och påpekar att en svensk försäkring gäller även vid behandling utomlands.
Bruem understryker att han inte kritiserar veterinärkåren. Det är ägarna till koncernerna som han menar bär en stor del av skulden för prisutvecklingen.
Men du representerar en part, försäkringsbranschen, och du har höjt dina premier.
– Ja, det blir konsekvensen. Vi blir reaktiva. Jag måste bestämma mig innan årets slut hur mycket vi ska höja premierna och sedan får jag bara hoppas att branschen inte tar in mer än vad jag har tagit in!
Men blir det inte en ond spiral – kostnader och premier jagar varandra?
– Jag har beskrivit det som en merry-go-round att vi måste sluta, svarar Bruem
– Men vi har inte stoppat det – nu känns det som om karusellen snurrar snabbare än den någonsin gjort. Konsekvensen blir att djurägare kastas av när de ska prioritera vad de lägger pengar på.

Sverige har mycket försäkringstaxa. När det gäller hundar kan över 90 procent av dem vara försäkrade.
– Men så kommer det inte se ut i framtiden. Vi kommer att se fler djurägare välja att ha djuret oförsäkrat och vi kommer att se fler djur sjukare när ägare tvekar att gå till veterinären. Det är en dålig utveckling på alla sätt, säger Bruem.

Lämna ett svar