Kompis Sverige: Vänskap är viktigt för integrationen

Isbitarna klirrar i glaset när Johanna Pagaura Börjesson, 26, ställer sitt iskaffe på bordet. Utanför värmer solen, inne på Café Fix i Stockholm gömmer sig några av lunchgästerna i skuggan.
– När vi träffas gör vi det ofta för en promenad eller en fika, helt vanliga saker, säger hon.
Bredvid henne sitter 22-åriga Daria Rodionova från Ryssland, som flyttade till Sverige 2022 för att studera på universitetet. Numera har hon både jobb och uppehållstillstånd.

Det är något av en osannolik slump. Hade det inte varit för att de två deltagarna sökte sig till organisationen Kompis Sverige hade de förmodligen aldrig träffats.
Nu är de goda vänner.
– Jag ville åka till Sverige för att kunna bygga ett bättre liv för mig själv. Sverige har en bättre ekonomi, samhälle, arbetslivsbalans än många andra europeiska länder. Folket är toleranta här och jag känner mig respekterad. Det är bra.

Kompis Sverige grundades 2013 och har snart samlat 20 000 svenskar. Vem som helst kan registrera sig och sedan matchas med antingen en ny eller etablerad svensk utifrån en rad kriterier som ålder, bostadsort och intresse.
– Vi har deltagare från över 140 olika länder. De har kommit hit av många olika anledningar. En del är studenter, andra flyktingar, en del flyttar hit för att arbeta, en del hamnade i Sverige på grund av kärlek, säger organisationens verksamhetschef Johan Bäckström.
Idén utvecklades av vännerna Pegah Afsharian och Natassia Fry, som tyckte att många integrationsprojekt inte höll måttet.
– De ville skapa ett jämställt möte som inte börjar med att någon hjälper den andre. För då riskerar man att förstärka den ojämlikhet som skapas, säger Johan Bäckström.

Han poängterar att Sverige ofta hamnar högt på policynivå när det gäller integrationsfrämjande insatser, men att vi trots detta saknar en viktig pusselbit.

– Sverige gör mycket för att integrera människor, med etableringsprogram och SFI. Men om det inte för oss närmare varandra som individer följer ingen långsiktig effekt, för det är där den verkliga integrationen sker.

För Daria är vänskapen med Johanna något unikt. Trots att hon jobbar på en svensk arbetsplats och är nära att behärska språket har hon knappt några svenska vänner. De flesta av hennes vänner är från andra länder.
– Många i min ålder har redan sitt “gäng” och är inte intresserade av att skaffa nya vänner.
Med Johanna kan hon plocka upp nyanser i språket, ställa frågor, komma närmare svensk kultur och framför allt – bara få en känsla för hur det är att vara en normal svensk.
– De här mötena hjälper till att normalisera mitt liv. Det hjälper mig att känna mig hemma, säger Daria.
– Det ska inte vara annorlunda bara för att någon är från ett annat land, tillägger Johanna som själv upplevt ett slags utanförskap.
– Min pappa är svensk och min mamma är från Filippinerna. Det har ofta känts som att jag haft två identiteter. Jag tror att det har bidragit till att jag hoppat på Kompis Sverige. Som person är jag öppen för att träffa nya människor, intresserad av andra kulturer. Att vara så tror jag också bidrar till att man blir mindre fördomsfull mot andra människor.

En rapport från Nya Kompisbyrån och Perspetivo bekräftar en större samhällsnytta. Genom att fråga 966 invandrare kom undersökningen fram till att umgänget med svenska vänner var viktigare för en lyckad integration än till exempel SFI. Det ökade känslan av samhörighet i samhället och man kunde också se ett samband där de med svenska vänner också hade jobb i större utsträckning.

I framtiden planerar Johanna och Daria att åka på en resa tillsammans. Kanske en campingövernattning i skärgården eller en weekendresa utomlands.
– Jag skrev på med en önskan om att minska utanförskapet, men framför allt har det här gett mig en genuin vänskap, säger Johanna.