Svensk metod ska hjälpa Ukraina att identifiera stupade

Ukrainas ansträngningar att identifiera kroppar stod i centrum när DNA-experter från hela Europa samlades i Warszawa i juni.
– Bedömningen vi fick är att mellan 50 000 och 70 000 personer saknas, medan Ukraina har ett stort antal oidentifierade kroppar att ta itu med, säger Andreas Tillmar på Kriminaltekniska myndigheten, som var på plats från Sverige.

Hans bidrag var att presentera en svenskutvecklad DNA-teknik som förhoppningsvis ska kunna ge ukrainare svar om deras försvunna släktingar. Den så kallade Force-metoden har utvecklats tillsammans med USA:s försvar och fungerar även när DNA-spåren är små eller av dålig kvalitet.
– Så fort en person dör börjar DNA:t brytas ner och arbetet blir mer utmanande. Om kroppar ligger i en fuktig miljö, med mycket bakterier eller jord, kan andra metoder få problem, säger Tillmar.
Det gör styrkan användbar i Ukraina, där soldater som faller vid fronten kan ligga ner länge innan de hittas.

När Ukraina drev återvänt till Ryssland och befriat det ockuperade området har landet vid flera tillfällen upptäckt massgravar. Det mest kända exemplet är Butja, ett par mil nordväst om Kiev. Våren 2022 chockade bilderna från staden världen och vittnade om den ryska arméns brutalitet.
Massgravarna är en stor utmaning för de ukrainska myndigheterna. De kroppar som dumpas tillsammans stympas ofta och i ett första steg ska kriminalteknikerna ta reda på vilka delar som tillhör samma kropp.
– Först då går det att försöka matcha individen med en anhörig. Att bara samla in prover från anhöriga är i sig ett enormt arbete, säger Andreas Tillmar.

Identifieringen är inte heller den enda uppgiften. För varje kropp ska kriminalteknikerna försöka fastställa en dödsorsak – en viktig del när man dokumenterar krigsförbrytelser.

En av de svensk-amerikanska Metodens styrkor är att den kan identifiera personer även när det bara finns avlägsna släktingar att jämföra proverna med. Nyligen hjälpte Rättsmedicinalverket till att bekräfta identiteten på kvarlevor från en gruvolycka i Belgien på 1950-talet. Metoden används nu även av vietnamesiska myndigheter för att göra detsamma med offer från Vietnamkriget.
– En av anledningarna till att USA var med är att de har kvarlevor från både första och andra världskriget som de vill identifiera, säger Andreas Tillmar.
Rättsmedicinalverket gör inga egna analyser av ukrainska DNA-prover. Frågan om att transportera biologisk vävnad mellan länder är känslig, förklarar han. Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP) introducerar dock metoden på sitt laboratorium i Haag.

Där ska Ukraina få hjälp att identifiera sig med arbetet som växer för varje dag.
– Hela tiden anmäls nya personer saknade och det är osäkert om de är vid liv eller inte. Samtidigt dyker det upp nya lämningar dagligen. Utmaningen för Ukraina är väldigt stor, säger Andreas Tillmar.