”Inom ett år har vi läkemedel mot postcovid”

På måndag är det fyra år sedan Världshälsoorganisationen WHO klassade covid-19 som en pandemi. Viruset är inte längre ett globalt hot mot hälsan, men många lever med symtom efter sjukdomen.
Omkring 65 miljoner människor har – eller har haft – postcovid. Enligt en stor svensk studie med en halv miljon människor upplevde två procent långvariga symtom som andnöd, extrem trötthet, feber, snabb puls och minnes- och koncentrationssvårigheter efter en covid-19-infektion.

Det där viruset till exempel influensa, kan orsaka så kallade post-infektiösa tillstånd, har varit känt sedan länge. Covid-19 är inget undantag. Enligt Socialstyrelsen är diagnosen “postinfektionstillstånd efter covid-19” kvardröjande eller sena symtom efter sjukdomen. Det är en paraplydiagnos som omfattar flera sjukdomstillstånd och mer än 200 symtom.

Termen postcovid var länge kontroversiell.
– Det berodde nog i början på att definitionen av postcovid omfattade allt från lindriga symtom till konkreta skador på olika organ. I dag det finns gott om data vilket visar att viruset kan orsaka skador på organsystem och en påverkan på den dagliga funktionen som består över tid, säger Judith Bruchfeld som är forskare vid Karolinska Institutet och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Det finns flera teorier, men ingen säker förklaring, varför vissa människor har långvariga problem. Det finns fortfarande inget botemedel.
– Grunden för en botande eller effektiv palliativ behandling är att vi förstår på molekylär nivå vad som är fel. Det pågår en hel del studier och jag har gott hopp om att vi ska ha fler läkemedel inom ett år, säger Petter Brodin, som är barnläkare och forskare i immunologi vid Karolinska Institutet.

Kan du fortfarande få postcovid?
– Ja, vi ser också nya infektioner idag, men nu handlar det om betydligt färre individer. Vi är bättre skyddade tack vare vacciner och tidigare infektioner. Det bästa sättet att minska risken är att fortsätta vaccinera sig, säger Petter Brodin.
DN har sett över den aktuella forskningssituationen för post-covid idag, drygt fyra år efter det första virusutbrottet.
1. Hjärna och kognition
Hos dem som diagnostiserats med postcovid är minnes- och koncentrationssvårigheter, hjärndimma, extrem trötthet, och sömnstörningar vanliga flera månader eller år efter sjukdomen. Orsaken är oklar, men forskning visar att viruset kan påverka celler, blodkärl och sockeromsättningen i hjärnan. Många symtom går långsamt tillbaka.

– Nio av tio av våra patienter har problem med kognition i någon form. Vissa kan inte läsa en bok, förstår inte vad folk säger, saknar ord och orkar inte shoppa. De har en enorm mental trötthet, säger Christer Lidman, som är överläkare på postcovidmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Han säger att patienter inte kan träna sin hjärna och minne på ett meningsfullt sätt.
– Man kan träna så att man blir bättre på minnestesten, men inte få bättre minne i vardagen, säger Christer Lidman.

Tröttheten kan i vissa fall bli mindre med hjälp av centralstimulerande läkemedel, till exempel medicinering mot ADHD. Aktivitetsanpassning är viktigt för att förebygga motgångar, här har arbetsterapeuten en viktig roll.
– Vi testar även kortison i vissa fall, det kan vara uppiggande, säger Christer Lidman.
Låga doser av naltrexon, som används vid alkoholberoende, har i studier visat sig hjälpa människor med svår trötthet och smärta.

Ett annat neurologiskt tillstånd kallas krukor (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom). Det påverkar det autonoma nervsystemet som bland annat reglerar hjärtfrekvens, blodtryck och andra funktioner som anpassar kroppen till olika positioner. En person med POTS som reser sig upp från sittande eller stående under en längre tid kan få snabb puls, hjärtklappning, yrsel och svimning.
Orsaken är okänd, men virusinfektioner (som covid-19) verkar utlösa krukor. Den tillgängliga behandlingen handlar främst om symtomlindring, till exempel stödstrumpor eller hjärtmediciner (betablockerare).
2. Immunförsvaret
När vi blir sjuka av covid-19 börjar immunförsvaret bilda antikroppar och aktiverar olika celltyper för att bekämpa sars-cov-2-viruset. Aktiviteten minskar när vi blir friska – men inte för alla. Hos vissa människor fortsätter immunförsvaret att fungera och nivån av antikroppar sjunker inte. En teori är att virus eller viruspartiklar är inkapslade i små reservoarer i vävnader och organ. När de återaktiveras eller frigörs utlöses immunförsvaret igen.
– I våra studier ser vi också att en viss typ av celler som kallas T-celler inte verkar vara aktiverade för att känna igen och stöta bort virusinfekterade celler, säger Petter Brodin.

Han menar det det är ingen slump att främst kvinnor drabbas av postcovid. De får vanligtvis en mildare covidinfektion än män vilket gör att immunförsvaret hålls tillbaka.
– Då ökar också risken för att viruset blir kvar i kroppen. Det tror jag är kärnan i tillståndet, säger Petter Brodin.

I en studie vid Karolinska Institutet testar forskare behandling med det antivirala läkemedlet Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) hos vuxna med svår post-covid.
– Inom ett år bör vi ha svar på om läkemedlet lyckas slå ut viruset, säger Judith Bruchfeld, som är en av forskarna bakom studien.

3. Hjärta och kärl
Risken för hjärt-kärlsjukdom är högre efter en covid-infektion. Man har till exempel sett förändringar i de så kallade endotelcellerna som finns på blodkärlens väggar. De hjälper bland annat till att reglera blodflödet och blodtrycket. En förklaring kan vara att endotelcellerna inte fungerar som de ska och det ökar risken för blodproppar.
Studier har också visade en ökad risk för hjärtsvikt, förmaksflimmer, arytmier och stroke efter en covid-19-infektion. Cirkulationsproblemen påverkar även andra organ; till exempel njurarna, bukspottkörteln och mjälten. Risken ökar också för typ 2-diabetes.

Flera studier pågår för att hitta markörer för postcovid, till exempel olika proteiner i blodet. En vanlig behandling som används för hjärt-kärlsjukdom efter covid är blodförtunnande medel.
4. Lungor
Andningsproblem, särskilt andnöd och hosta, är vanliga hos personer som har haft svår inflammation i lungorna och vårdats i ventilator. Man har till exempel sett skador på det skyddande cellskiktet som täcker luftvägarna. Lungvolymen påverkas och det finns risk för lungfibros.

Även de som vårdas i hemmet kan ha fortsatta problem med lungorna. Förmågan att andas in luft kan vara nedsatt och röntgen visar effekt på de små luftvägarna och de minsta blodkärlen.

Men vid mätning av syremättnad under gångtester och lungvolym kan värdena vara helt normala. Ett felaktigt andningsmönster har setts i flera studier och kan i sig ge upphov till andnöd. Vissa lider av tillståndet EDAC som gör att de större luftvägarna kollapsar vid utandning.
Sjukgymnastik med andningsövningar och ändrade andningstekniker kan ge effekt.
5. Mag-tarmkanalen
Covid-viruset kan också infektera det tunna lagret av celler som kantar insidan av tarmarna. Det kan orsaka olika magproblem som diarré, illamående, buksmärtor, halsbränna och aptitlöshet. Forskning visar också att tarmfloran förändras hos personer med post-covid. Enligt en studie hade möss sämre kognition och immunförsvar vid överföring av tarmbakterier från patienter med postcovid till dem.

Flera studier pågår som undersöker sambandet mellan tarmbakterier och post-covid, framför allt olika neurologiska symtom. I vissa studier testas probiotiska medel som innehåller levande mikroorganismer, men om det har effekt är ännu oklart.

Läs mer:
Läkare: Vi kan inte bota postcovid, men vi kan lindra det
Studie: Psykisk ohälsa och stress ökar risken för post-covid
Anna Voltaire fick postcovid: “Jag fyllde 90 över natten”