Så kan ett ryskt angrepp mot Finland gå till

I övningsscenariot har en fientlig supermakt inlett ett invasionsförsök. Även om det inte direkt anges, är Ryssland den imaginära fienden.
Hur kunde då ett ryskt invasionsförsök gå till i praktiken?
Den arktiska regionen har en särskild strategisk betydelse. Ryssland har militariserat Kolahalvön, som är hem för den norra flottan. De strategiska ubåtarna är den ryska flottans största stolthet. De är beväpnade med strategiska kärnvapen.

Ubåtsbasen vid den stängda staden Gadzhiyevo är hem för Rysslands strategiska ubåtar av Delta IV och Borej-klass. Gadzijevo ligger mindre än 200 kilometer från den norska gränsen. Den finska gränsen är också nära.
Under en storkonflikt med Nato skulle Ryssland sannolikt försöka erövra norra Norge och Finland, för att skapa en större uteslutningszon runt Kolahalvöns ubåtsbaser. Ryssland skulle försöka etablera kontroll över Barents hav och Norska havet.
Det har också spekulerats om att Ryssland kan komma att testa Natos sammanhållning genom ett mindre invasionsförsök i norra Finland. Ett syfte med Natos pågående storskaliga övning är att visa en beredskap att försvara hela alliansens område.

Vilken typ av markstyrkor ha Ryssland i Arktis?
Rysslands 200:e separata motoriserade infanteribrigad är baserad i Sputnik, 15 kilometer från den norska gränsen. I Alakurtti, 60 kilometer från den finska gränsen, finns den 80:e Arctic Motorized Infantry Brigade. Den är speciellt utrustad för arktiska förhållanden. Den 61:a marininfanteribrigaden är också stationerad i Sputnik.
Brigadernas nuvarande arbetskraft är osäker, eftersom en stor del av trupperna har överförts till Ukraina där de har lidit betydande förluster. Rysslands avsikt är dock att stärka sin närvaro under de kommande åren.
Rysslands 76th Airborne Division och 98th Airborne Guards Division har i uppdrag att försvara Kolahalvön, enligt en forskningsrapport av Mathieu Boulègue vid Chatham House tankesmedja. De har tränats för arktiska förhållanden och kan användas för att skapa ett framåt fotfäste.
Rysslands norra flotta har också åtta landstigningsfartyg, enligt en rapport från tankesmedjan CSIS, som teoretiskt sett skulle kunna användas för att landsätta trupper i Norge.

Det är viktigt för att betona att detta endast är teoretiska scenarier. Natoländer kan också vidta motåtgärder.

Det första steget i en rysk invasion skulle sannolikt vara en attack med markinriktade robotar mot strategiska mål, luftförsvarssystem och flygbaser i Norge och Finland. Förra våren flyttade Ryssland minst tio Tu-95 och Tu-160 strategiska bombplan till flygbasen Olenegorsk, rapporterade Barents Observer. De ska också ha deltagit i flyganfall mot Ukraina, med kryssningsrobotar som har en räckvidd på flera tusen kilometer.
Rysslands norra flotta har ett trettiotal krigsfartyg, även om inte alla är i tjänst. Flaggskeppet är Pyotr Velikiy, en tungt beväpnad, kärnkraftsdriven Kirov-klass robotkryssare. Norra flottan har också 44 ubåtar. Under en konflikt skulle Ryssland försöka använda dessa tillgångar för att isolera Norge, Sverige och Finland. Ryssland har genomfört sådana stridsövningar de senaste åren, med krigsfartyg som övat med skarp ammunition nära linjen från Grönland till Island och Storbritannien. Syftet är att förhindra fartygstransporter från USA till Europa.

Rysslands enda hangarfartyg Admiral Kuznetsov har varit dockad i flera år. Ryssarna har fortfarande fyra flygregementen på Kolahalvön, i Severomorsk och Montjegorsk, enligt en rapport från tankesmedjan Rusi.
Severomorsk är värd för 279:e och 100:e sjöflygregementena med Su-33 och Mig-29K jaktplan. I Montjegorsk finns det 98:e blandade flygregementet med bland annat Su-24M och Mig-31BM. Det finns ett annat regemente av obemannade flygfarkoster i Severomorsk.
Genom dessa flygresurser skulle Ryssland försöka etablera luftöverhöghet i det arktiska området. Hur det skulle se ut i verkligheten är svårt att förutse, eftersom Nato har tekniskt överlägsna luftstridsstyrkor i området. Norge har redan fått sitt första av 52 F-35 stridsflygplan. Finland har beställt 64 st av samma typ.

Hur man förbereder sig då Nato för dessa scenarier?
Under Nordic Response 2024 övar Nato för att försvara sig mot en rysk attack i det arktiska området. Viktiga inslag är logistiken, förstärkningars förflyttning till det arktiska området och speciellt för de utländska truppernas acklimatisering till rådande omständigheter.
Över 110 stridsplan, transportplan, spaningsplan och helikoptrar deltar. Värt att notera är att Natos övningsscenario är defensivt till sin karaktär, medan Ryssland under flera år motionerat bland annat för att isolera Norden och Baltikum. Ryssland har också övat på landningsoperationer, enligt vissa spekulationer, bland annat mot Svalbard.
Mer än femtio ubåtar, fregatter, korvetter, hangarfartyg och andra fartyg deltar i Natos stora övning. Det säger en del om hur centrala underhållslinjerna till sjöss är i Natos försvarsplaner. Den stora marinövningen Joint Warrior, ledd av den brittiska flottan, avslutades också nyligen. Trettio fartyg, fyra ubåtar och 20 000 soldater deltog i övningen norr om Norges kust.

Hur kan Nato neutralisera Rysslands tyngsta strategiska vapen i Arktis, de strategiska ubåtarna?
Ubåtarna kan patrullera under polarisen, men de måste komma upp till ytan för att elda. De kan bekämpas med ytfartyg, helikoptrar och attackubåtar designade för ubåtsjakt.
För Finland innebär Nato-medlemskapet bättre förutsättningar för försvar på djupet. Detta innebär att försvaret kan byggas upp i flera lager, för att orsaka fienden så stora förluster som möjligt utan att göra motsvarande uppoffringar. Stridsflygplan, luftvärnssystem och markmålsrobotar kan operera längre bakom frontlinjerna, när norskt och svenskt territorium också är Nato-territorium.
För Sverige innebär Nato-medlemskapet en satsning på flera plan, men också ökad säkerhet, enligt försvarsminister Pål Jonson (M).
“Som allierade kommer vi att bli en viktig del av det kollektiva försvaret av Europa. Vi är redan ett säkrare och starkare land tack vare vårt medlemskap i Nato”, skriver han under X under sitt besök på Natoövningen.
Regeringen har också höjt anslaget till försvaret från 59,8 miljarder kronor 2020 till 119,1 miljarder kronor 2024.

Läs mer:
Det innebär NATO-medlemskap för värnpliktiga och militär personal